Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jordbruksfåglar minskar på nytt

Jordbrukslandskapets fåglar kan vara på väg mot en ny kris, liknande den som inträffade i slutet på 1970-talet. Sedan millennieskiftet minskar åter många av arterna. Men orsakerna är än så länge okända.

Annons
 Sannolikt beror nedgången på förändringar inom jordbruket. Men vilka dessa är kommer att ta tid att utröna, säger Åke Lindström, docent i zooekologi vid Lunds universitet och huvudansvarig för den svenska fågelövervakningen.
Den senare bygger på de inventeringar som svenska ornitologer utför på frivillig basis varje år. Sedan 1975 har man följt utvecklingen hos ett stort antal arter.
Den mest markanta händelsen ägde rum i slutet på 1970-talet och början av 1980-talet. Då minskade många jordbruksfåglar dramatiskt, som en effekt av att jordbruket intensifierades.
Bestånden av sånglärka, tofsvipa, stare och andra arter inom det öppna landskapet näst intill halverades.

Ny utförsbacke
I slutet av 1980-talet planade dock kurvan ut och de flesta arter stabiliserades på en lägre nivå. Detta har gällt ända till helt nyligen. Men i Lindströms och hans kollegors nyligen sammanställda årsrapport framgår att något nu har hänt.
 Sedan 2000 är det uppenbart att många arter minskar på nytt. Det rör sig i princip om samma arter som drabbades förra gången, säger Lindström.
Trenden är snarlik inom större delen av Västeuropa. I England har forskare försökt att utröna vilka utomstående faktorer som är bäst korrelerade med fåglarnas nedgång och lyckats komma fram till vilka som är de mest sannolika.

Jordbruksöknar
I första hand pekar de på ökad giftanvändning, övergång från vår- till höstsådd, samt "städning" av landskapet. "Städningen" yttrar sig i att jordbrukarna plockar bort häckar, buskar, småpölar och stenrösen alla de småmiljöer som fåglarna behöver för sin bon, och för att kunna söka skydd. Kvar blir en jordbruksöken, en extrem monokultur.
Åke Lindström och andra forskare arbetar just nu med samma typ av studie som den engelska, i Sverige.
 Det är väldigt komplext och vi vet inte ännu var vi hamnar. Men förhoppningsvis ska vi kunna ge några svar när vi är klara, säger Lindström.
Han påpekar att även andra arter än rena jordbruksfåglar har minskat. Det gäller exempelvis kråkan vars bestånd nu bara är hälften så stort som det var 1975. Vad nedgången beror på är helt okänt.

Mer läsning

Annons