Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärleken växer för varje dag – om mindre än 100 timmar blir hon min fru

Annons

Det finns en stor risk att den här krönikan blir full av klyschor och sockersött kärleksbabbel. Men det kostar jag på mig en gång som denna.

Jag ska förklara.

Jag tror stenhårt på att en styr sitt eget öde och starkt är med och påverkar sin framtid och hur ens liv kommer att se ut. Se där, en klyscha redan där. Men i bland är det bara att konstatera att en del saker är menade att ske. Precis en sådan sak hände mig nämligen för exakt 830 dagar sedan.

Jag råkade träffa en helt fantastisk människa. Och det var inte ens med mening. Vi var bara där. På samma ställe. Samtidigt.

Och sedan det ögonblicket visste jag någonstans att det skulle bli vi och att den här människan var något alldeles extra.

Och se så rätt jag hade. För under de här 830 dagarna har det inte gått en endaste dag utan att jag tänkt på oss och det vi har. Och aldrig har jag varit så säker på någonting, någonsin.

Väldigt ofta slår det mig också vilken extrem tur jag har haft. För hur stor är egentligen chansen att bland alla planetens invånare träffar någon som man älskar – och så älskar den här människan en tillbaka precis lika mycket? När tanken slår en blir det nästan ännu mer fantastiskt att vi två har hittat varandra, att vi har ett liv tillsammans och att jag får uppleva något så underbart som det här.

De här åren har jag gått på små ljusrosa moln hela tiden och kärleken växer för varje dag som går.

När man talar om ljusrosa moln tror nog alla att allt är perfekt. Men så är det inte. Tvärtom. Hon är inte perfekt, och jag är långt i från perfekt. Men vi är perfekta för varandra. Och det räcker för mig.

Och varför skriver jag det här?

På lördag gifter jag mig nämligen med denna underbara människa och hon blir min fru.

Jag hade tänkt skriva en sång, eller hålla ett generande tal på bröllopet – men så tror jag att jag lovade att låta bli.

Så jag vill bara passa på att säga att: Jag älskar dig, Lina.

Jag dedikerar den här krönikan till dig.

Om mindre än 100 timmar smäller det. Och trots all planering och sånt så hoppas jag att vår bröllopsdag inte blir den lyckligaste dagen i vårt liv. Det må låta konstigt, men vi är unga och med tanke på alla år vi kommer att tillbringa tillsammans vore det minst sagt tråkigt om den bästa dagen snart redan var förbi.

Jag ser så framemot att få leva livet, hela livet, med dig!

Men jag kan utan att tveka säga att det bästa jag någonsin gjort – ja det var att fria till dig och se till att du blir min fru.

Mer läsning

Annons