Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klart det blir eld i baken då det är eld i håret

Annons

Det är den här årstiden, med bara dagar kvar till lucia, som det är viktigt att inse att det är bättre med eld i baken än eld i håret.

För det kan verkligen vara bra att få upp farten nu så man hinner med pepparkaksbaken, lussesbullsätandet och ljusstöpandet för att inte prata om att lyckas leta fram dumstruten som ska på igen tillsammans med det stärkta lakanet ifall man vill leka lite annorlunda rollspelslekar.

Men som sagt, det gäller att se upp så man har koll på elden, annars kan det gå mot ljusare tider fortare än man hinner tänka brandsläckare och 112.

Det här med luciafirande är ju inte helt ofarligt och då tänker jag inte bara på alla som svimmar av ren utmattning i väntan på tåget eller på vad alla mängder av glögg och pepparkakor egentligen gör med våra kroppar. Det finns som sagt andra faror.

På det företag där jag arbetar brukar Sundsvalls lucia dyka upp och störa i arbetsivern.

För en herrans massa år sedan så var det dags för det årliga besöket. Luciatåget väntades till det nedsläckta lunchrummet med levande ljus på borden som skapade rätt stämning i väntan på att Sundsvalls lucia skulle komma inglidande med skönsång och fägring.

Då det här utspelade sig arbetade en av stadens stora mediaprofiler fortfarande hos oss, och han var, för att uttrycka sig lite försiktigt, en aning disträ emellanåt. Eller för att säga det på ren svenska: han var klumpig och till och med förbenat klantig.

Dessutom var kollegan en aning skumögd. Och det var inte någon särskilt bra kombination då han i väntan på lucia även satt och försökte läsa tidningen. I skenet av ett stearinljus.

Jag skulle väl egentligen kunna sätta punkt här, jag tror ni förstår fortsättningen. Det blev i alla fall lätt att inse att det är svårt att hitta något bättre brännbart än en tidning då man ska sätta fyr på en brasa i kaminen – eller lysa upp ett luciatåg.

Men vad lär man sig då av den här historien?

Ingenting tydligen mer än att det har sina fördelar att vara flintskallig ibland, annars kan man bli det med ljusets hastighet.

Bara ett par år senare fanns samma person på plats i sporthallen där det också var ett luciafirande. Det var en ny lucia.

Nya ljus och en ny tidning.

Dock med samma resultat, och det fanns de som menade att ST kanske skulle byta namn till Norrskensflamman, fast namnet var visst upptaget så förslaget röstades snabbt ner.

Men som sagt, det här är historier som man inte lär sig så mycket av.

Tänk på det nu då lucia närmar sig.

Och glöm inte eldsläckaren.

Stefan Nordvall

Som vill ha glögg till luciasången

Mer läsning

Annons