Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Ingen kan komma och säga att teknik och tjejer inte går ihop

Annons

En kall men solig lördag i april klev jag in i kårhuset på KTH i Stockholm och möttes av robotar, spelutvecklare, lysdioder och 400 exalterade tjejer. Det var för andra året i rad dags för Teklafestivalen – en teknikfestival för tjejer mellan 11 och 18 år som på något sätt är intresserade eller bara vill prova på teknik genom olika workshops.

Jag var där tillsammans med SVT där för att programleda och dokumentera festivalen.

Det finns en historia av att tjejer och teknik inte skulle höra ihop. Vi kan se det på alltifrån leksaksavdelningarna och förpackningarna av tech-lego till vilka det är som faktiskt chefar, sitter i styrelser och arbetar på de stora teknikföretagen. Enligt statistiken blir det här för varje år bättre, men fortfarande finns siffror och attityder som menar på att teknik är något som killar är - om inte bättre på - i alla fall mer intresserade av.

Och någonstans i allt det här bestämde sig alltså artisten Robyn för att starta Teklafestivalen på KTH. Som ett sätt att ge tjejer en plats att våga pröva och testa det man sällan får plats till eller modet att göra i andra sammanhang. I en synkintervju frågade jag Robyn hur hon själv upplevt sitt teknik- och musikproduktionsintresse och hon berättade om skolan där killar startade band men att hon och hennes tjejkompisar aldrig gjorde det, även om de var sjukt musikintresserade.

Men hey, det gick ju bra för henne ändå.

Läs också: Se Hanapee skicka en hälsning till Samir & Viktor – naken på Sergels torg

Sämre gick det för mig och min musikkarriär där varje musiklektion hela högstadiet bestod av högljudda killar som spelade Smoke on the water –introt i 45 minuter på basen jag faktiskt också ville testa. Men aldrig skulle göra. Istället stod vi på sidan och tindrade mot de talanglösa killarna som vi så gärna ville skulle se oss. Mycket energi gick åt just det där tindrandet, som att vi fått för oss att killars bekräftelse var lösningen på allt. Det var vad sagorna, böckerna, filmerna och varenda populärkulturell skildring gick ut på - hitta den räddande prinsen!

Så det är något visst med att bara får vara med tjejer. Befinna sig i kvinnoseparatistiska rum som genusböckerna kallar det. Slippa ha prins-fokus och framförallt att få möjlighet att pröva nya grejer utan granskande blickar eller hela tiden behöva mäta sig med killar som byggt det där tech-legot sen barnsben och blivit uppmuntrade på ett helt annat sätt.

Och efter den där kalla men soliga dagen i april kan aldrig någon igen komma och säga att teknik och tjejer inte går ihop. Över 2000 ansökande och 400 deltagande tjejer med ett glödande intresse för alltifrån rymdteknik till musikproduktion och programmering bevisade motsatsen.

Resultatet blir 45 minuter tv på SVT under sommaren. Missa inte det.

Tidigare krönikor:

Kan frågan om mina nakna bröst egentligen handla om något helt annat?

"Kvinnor ska vara vackra och snygga – men fy skam om någon lägger för mycket tid på det"

Elva år av tvåsamhet – en kärlekshyllning

Är Blocket lösningen på Sveriges rasism?

Hanna Persson

Bloggare, poddare och programledare

Mejl: hanna@nojesguiden.se

Mer läsning

Annons