Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturell förflackning, bamseklubben och ryska oljemiljardärer

Annons

Halvtidspaus i semestern. Detta har hänt.

Smög igång ledigheten, aningen för tidigt, med att gå på Paul McCartney för ett par veckor sedan. Kan vara bland det bästa jag sett i livesammanhang. Även en skön reaktion på att någon av ens idoler fortfarande är relevanta då Noel Gallagher gav trötthet en helt ny innebörd veckan innan på Gröna Lund.

Åkte hem till norr med ambitionerna att inte göra någonting förutom att äta Ballerina och läsa Lena Andersson. Hann med en sida av Egenmäktigt förfarande innan jag somnade och har sedan dess uteslutet läst vad Gradvall och Lokko skriver om The Strokes i samlingsboken om Feber. Min kulturella förflackning tycks härmed vara helt genomförd och jag kommer från och med nu aldrig ta i en kulturyttring som fått mer än fyra plus av DN.

Har haft återträff med mina lagkamrater i Bamseklubben och vet nu följande om mina systersöner: Alvar, snart 3 år, springer, joggar och hoppar under en dag ganska precis distansen för att täcka en halvmara. När han inte rör sig pratar han om traktorer. Ett ämne han utvecklat en snudd på osund kärleksrelation till. Helst av allt springer han och pratar om traktorer samtidigt. I varje fall en genomgående sympatisk och härlig människa som är oväntat artig för sin ålder. ”Behöver du kissa?” ”Nej, tack.”

Harry, 8 månader, börjar nu bli intressant på riktigt i och med sin anskaffning av en faktisk personlighet. Tidigare har han bara varit en nyfödd, generisk människa. Har i alla fall smilgropar som kan vinna priser och är våldsamt svår att värja sig mot när han flinande visar upp sin två tänder. Har under veckan visat stor uppskattning för att bli kittlad av skägg.

Helge, typ tio minuter gammal, har intagit Harrys tidigare roll som den tyste i gänget. Lite avvaktande än så länge, men har de senaste dagarna börjat avlossa skrattsalvor under otippade tillfällen. En sjukt fin kille som Bamseklubben har stora förhoppningar på. Är förövrigt fruktansvärt lik stegosaurusen Tagg i Landet för länge sedan.

Med risk för att slå in öppna dörrar så måste jag säga att semester är en bra grej. De få soltimmarna vi haft ligger också i linje med mitt brinnande ointresse för solning.

Resterande ledighet avslutas i Stockholm nästa vecka med nedjoggning och lägenhetsjakt. Efter åtta visningar på två dagar denna vecka, och budgivning på tre av objekten, står det nu klart att det bara bor ryska oljeoligarker i Stockholm. Det finns ingen annan socioekonomisk grupp som kan betala 4 miljoner kronor för 30 kvadratmeter asbest i Hägersten.

Tur att man får gå på födelsedagsfest och kräftskiva innan lägenhetsbrottningen börjar på riktigt. Bara strobljus och rökmaskin i partytält kan förbereda en på något dylikt.

Gustav Parment

Mer läsning

Annons