Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lättnader för gårdsbutik

/

Små livsmedelsföretag ska få bättre förutsättningar. Bland annat vill regeringen att det ska bli lättare att utföra gårdsnära slakt. — Om det hade varit så när vi startade skulle vi haft chark i butiken nu, säger Agneta Larsson som driver gårdsbutik i Boltjärn.

Annons
\"Det handlar om enklare regler för livsmedelsproduktion som är anpassad till småskalighet, om bidrag från landsbygdsutvecklingsprogrammet och om utbildning och samverkan.\" Det säger jordbruks- och konsumentminister Ann-Christin Nykvist i ett pressmeddelande när hon förklarar regeringens planer på att underlätta drivandet av gårdsbutiker, rennäring och andra små livsmedelsföretag.
Agneta Larsson och Martin Andersson startade Strömmens gårdsmejeri 1998. I början fanns det tankar om att ha chark i butiken men då det var hårda krav och alldeles för dyrt med småskalig slakt koncentrerade de sig i stället på osttillverkning.
Vi har inte haft så stora motgångar. Vi valde bort de största problemen i och med att vi valde bort slakten, säger Agneta Larsson.
Hon berättar att många slakterier i området blev tvungna att lägga ner när reglerna för besiktning av djuren ändrades på 1990-talet.
Man blev tvungen att besiktiga både det levande djuret och sedan det döda djuret. Det blev alldeles för dyrt för de småskaliga slakterierna eftersom man i stort sett blev tvungen att ha en veterinär på gården på heltid.
Agneta och Martin känner andra som har haft stora problem med sina gårdsbutiker och hoppas att reglerna ska göra det lättare att driva en småskalig livsmedelsförädling på landsbygden.
Det kan gynna så mycket. Inte bara sysselsättningen utan också djurhanteringen och inte minst blir det bättre för konsumenten. Det ska vara en glädje att äta och man vill gärna veta att djuren haft det bra innan man äter det, säger Agneta Larsson.
Något som Agneta Larsson saknat under de år hon arbetat med livsmedel är ett nätverk där man kan få hjälp och stöttning av andra om problem uppstår.
I andra länder i Europa är det vanligt att staten och olika branschorganisationer har en grupp som kommer ut till företaget och hjälper till om det uppstår problem. De vill ju inte att företagaren ska behöva lägga ner. Här har vi inspektörer som konstaterar att det är ett problem och så var det med det, säger hon.
Men nu hoppas hon att det ska förändras.
Jag tycker att det här initiativet är väldigt bra. Jag ser gärna att det satsas mer på småskalig livsmedelsproduktion så att vi kan bli fler som sysslar med det.

Fakta/Småskalig livsmedelsförädling
· I Sverige fanns det år 2004 drygt 3 300 sådana företag enligt tillgänglig statistik. Sannolikt är det faktiska antalet större.
· Som ett småskaligt företag räknas företag med färre än femtio anställda. Hälften av de småskaliga livsmedelsföretagen har inga anställda, 15 procent har 1-2 anställda, 23 procent 319 anställda och endast 8 procent har 20-49 anställda.
· 30 procent av företagen finns på landsbygden, 24 procent i mindre tätorter och 39 procent i tätorter med mer än 10 000 invånare.
· Företagen är verksamma inom flera olika områden som till exempel slakteri, styckning, bageri, fiskeri, mejeri, rennäring.
Källa: Regeringskansliet, Jordbruksdepartementet

Mer läsning

Annons