Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Man måste kunna skratta åt sig själv

/

Annons

I min förra krönika skrev jag om Jante som kullkastade mina teaterdrömmar. Nåja, det var ju inte bara han, men det är skönt att ha någon att skylla på. Jag utgår från att alla har hört talas om jantelagen men kanske inte var begreppet kommer från.

De destruktiva jantelagarna är väl egentligen universella men rent geografiskt härstammar de från en uppdiktad by i Danmark. Mannen från Jante är författaren Aksel Sandemose som växte upp på Jylland men flyttade till Norge vid trettio års ålder då han fått nog av avundsjuka, skvaller och småaktigheter.

I sin bok ”En flykting korsar sitt spår” gör han upp med sitt förflutna och skriver ner sin tio budord likt en nutida Moses: Du skall inte tro att du är något. Du skall inte tro att du är förmer än vi. Du skall inte tro att du duger till något och ytterligare sju formuleringar som får dig att känna dig totalt värdelös.

Som barn fick jag ofta höra just detta, att jag inte dög till något. Jag tror inte att jantelagarna var uppfunna då, det kanske var den allmänt rådande barnuppfostran som gjorde sig gällande. Men det tar ett helt liv att resa sig. Jag kan sörja ibland att min stränge far aldrig fick se att det faktiskt blev folk av mig också.

För någon tid sedan var komikern Kodjo Akolor i Sundsvall med en föreställning där han ville lära svenskar att handskas med Jante. Tyvärr såg jag inte framförandet, men jag tycker det är störtskönt att människor med hans förutsättningar – han må vara född i Sverige, men han kan ju aldrig förneka sitt afrikanska ursprung – lyckas slå sig fram som en enastående artist och knäppa alla fördomsfulla svenskar på näsan. Jag blir faktiskt glad när människor, särskilt kvinnor och invandrare mot alla odds lyckas i livet. Flera av mina invandrarelever som förut var djupt deprimerade går nu undersköterskeutbildningar, och livet har tagit en annan vändning.

På 90-talet kom en journalist – en kvinna, förstås – med jantelagens motsats, nämligen jäntelagen. Kodjo Akolor verkar ha anammat de positiva inslagen som att Du skall tro att du är något, Du är inte förmer än andra, men du är enastående som alla andra. Du duger till mycket och ytterligare sju uppmuntrande tillrop.

Jag började läsa boken om En flykting korsar sitt spår för att få veta vad som drev författaren till sina dystra lagar, men den filosofiskt snåriga texten i Sandemoses bok spår gör mig snarare övertygad om att han saknar humor. Du skall inte skratta åt oss säger jantelagen. Jäntelagen däremot uppmanar dig att skratta åt dig själv och ditt liv. Det underlättar onekligen om du kan se på dig själv med viss distans och inte ta allting på så blodigt allvar.

Som världen ser ut för närvarande är det visserligen lätt att hålla sig för skratt men det är i alla fall bättre att skratta än att gråta.

Mer läsning

Annons