Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Manetforskning kan ge högabsorberande blöjor

Maneternas förmåga att binda vatten gör dem högintressanta för forskarna.
Nya nedbrytningsbara material skulle exempelvis kunna användas för blöjor med betydligt mer högabsorberande egenskaper än dagens.

Annons
 Naturen är väldigt mycket smartare än vi är, så vi försöker lära oss av den, säger enhetschef Anne-Marie Hermansson på Institutet för livsmedel och bioteknik (SIK).
Hermansson ansvarar tillsammans med professor Paul Gatenholm på Chalmers för ett forskningsprojekt om maneter som finansieras av Vinnova och som bland andra också stöds av blöj- och dambindtillverkaren SCA.
 Industrin är intresserad av att hitta nya material som är nedbrytningsbara så att vi inte får ett framtida blöjberg, säger Hermansson.
Maneter består till omkring 96 procent vatten, tre procent salter och en procent organiskt material.
Forskningen går i första hand ut på att kartlägga vad det är som gör att maneterna kan binda så mycket vatten. Ofta under högt tryck eftersom de finns i stora mängder på djupa vatten.

Enorma mängder
Tillgången på maneter förefaller i det närmaste outsinlig eftersom de utgör en stor del av havets biomassa. Målet är dock inte i första hand att försöka hitta användningsområden för maneter som råvara, även om det också kan bli aktuellt, utan att förstå mekanismerna bakom maneternas vattenhållningsförmåga.
Tidigare finns inte speciellt mycket forskning på maneter.
Forskarna på Chalmers undersöker olika beståndsdelar i maneterna för att analysera strukturerna.
 På vår avdelning undersöker vi dem i mikroskop för att försöka förstå vad som händer, säger Hermansson.

Kreativt grepp
 Det som är speciellt med det här projektet är att det är väldigt kreativt. Vi inspireras av naturen och måste hela tiden försöka hitta nya metoder för att studera maneterna, säger projektledaren på SIK Susanne Ekstedt till tidningen Provning & Forskning från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.
Ann-Marie Hermansson kan tänka sig en rad framtida tillämpningar av de resultat forskarna väntas komma fram till under den treårsperiod som det spektakulära projektet är tänkt att pågå.
 Det finns många tillämpningsområden för vattenupptagningsförmåga exempelvis inom livsmedelsindustrin eller som bärare av läkemedel.

Mer läsning

Annons