Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Min nya vän Sarah försvinner snart

Annons

Jag har fått en ny kompis. Hon heter Sarah, men kallar sig ibland för Beth.

Jag lärde känna Sarah ganska nyligen men har redan tillbringat en hel del tid med henne och vet ganska mycket om hennes liv. Så mycket att det nästan känns som att det är jag som lever det.

Det värsta är att jag vet att det en dag kommer att vara över.

Antingen kommer jag att tröttna på henne, på hennes attityd och bekymmer – som jag just nu har svårt att tro – eller så kommer hon en dag försvinna för att förmodligen aldrig komma tillbaka.

Det har hänt så många gånger förr.

Jag har lärt känna så många människor. Underbara, roliga, enfaldiga och idiotiska människor som jag har älskat att hata och hatat att älska. Som jag har följt så intensivt att jag har gått helt in i deras liv.

Jag har glömt allt runt omkring mig.

Det har varit så befriande, spännande, underhållande eller gripande att umgås med dessa vänner och bekanta att jag har struntat i allt jag egentligen ska eller bör göra och tillbringat ytterligare tid med dem.

Bara en halvtimme till. Bara en timme till. Bara ett avsnitt till. Alltid samma sak.

Sedan försvinner de. Alltid. För alltid.

Jag vet att det kommer att ske förr eller senare men det är alltid lika sorgligt när en serie tar slut. Eller när man måste vänta till nästa år på nästa säsong.

Det känns som att förlora människor jag känner.

Det spelar ingen roll hur mycket eller lite jag tycker om dem – de är under en intensiv period en del av ens liv. Jag vet nästan allt om dem. Jag önskar att de fanns på riktigt.

Sarah är huvudrollen i tv-serien Orphan black. Vid andra avsnittet var jag klistrad och såg klart första säsongen på en dag. En kort men intensiv vänskap.

Nu är jag på andra säsongen och jag bävar för den dag jag har sett klart de tio avsnitten och måste vänta till våren innan jag får återknyta bekantskapen med Sarah och resten.

Men det är uppenbarligen inte bara jag som fastnar och skjuter på träningen, duschen eller diskandet för att följa någon annans liv. Serier verkar ha exploderat sedan alla  play- och tv-prenumerationstjänster kom till. När jag efterlyste tv-serietips på Facebook nyligen fick jag säkert 40 svar. Otaliga tips.

Vad är det som gör att vi fastnar för serier?

För mig är det allt som oftast karaktärerna. Från Twin peaks till Orange is the new black till Vänner och It's always sunny in Philadelphia.

Karaktärerna.

Jag fastnar för en eller flera av dem. Kan relatera till dem. Och går in i deras liv för en stund.

Kanske är det något slags verklighetsflykt. En modernare variant av böcker.

Men visst är det rätt skönt att fly verkligheten ibland. Särskilt när man får nya vänner som Sarah Manning.

Linette Israelsson, ST-journalist som riskerar att fastna inomhus hela dagar i höst.

Mer läsning

Annons