Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nordisk skepsis mot studentavgifter

Sverige förbereder för att ta betalt av studenter från Asien och Afrika. Avgifterna blir kännbara, förutser utredaren. Men både i Sverige och grannländerna, där frågan också är aktuell, höjs skeptiska röster.

Annons
Det blir lag på fortsatt avgiftsfria studier vid svenska högskolor för svenska och andra europeiska studenter.
Kineser, indier och andra icke-européer ska däremot i framtiden betala för en svensk akademisk examen.
Erland Ringborg har på regeringens uppdrag börjat utreda hur avgiftssystemet ska utformas och en central fråga är avgiftens storlek. Utgångspunkten är \"minst full kostnadstäckning\".

Delikat fråga
 Detta är en ytterst delikat fråga. Det finns naturligtvis många tolkningsmöjligheter, konstaterar Erland Ringborg.
Det ligger nära till hands att utgå från den ersättning varje högskola i dag får per student i grundutbildning. Även med denna prislapp som riktmärke blir det kännbara avgifter för den enskilde: mer än 80 000 kronor för ett års tekniska studier på grundnivå.
 Det blir dyrt, särskilt om man ska ha avgifter även på forskarutbildningen vilket är ganska troligt, säger Erland Ringborg.
Samtidigt pekar han på Danmark, där det redan ligger ett lagförslag om avgifter för icke-européer. Tanken är att inkomsterna ska kunna omfördelas inom gruppen i form av stipendier.
 Det är en intressant variant vi kan titta på, säger Erland Ringborg.

Världen=Europa
I Danmark ska avgifterna börja tas ut om ett drygt år. Ännu återstår att se hur stora avgifterna blir, men även där gäller principen \"full kostnadstäckning\".
Avgifter är rimliga men inte oproblematiska, enligt det danska Rektorskollegiet.
 Problemet är att vi kan få avgiftsnivåer som marknaden inte stödjer, eftersom de kan hamna på nivåer som dem i Oxford och Cambridge, säger Susanne Bjerregaard, direktör vid Rektorskollegiet.
Ett annat problem är att om amerikanska men inte tyska eller franska studenter behöver betala vid danska universitet kan internationaliseringen bli väldigt europeiskt färgad, säger hon.

Kinesisk elit
I Norge finns ännu inga konkreta planer på avgifter, även om en debatt förutspås även där.
I Finland utreds dock frågan, bland andra av Gustav Björkstrand, rektor vid Åbo Akademi och ordförande i Det nordiska universitetssamarbetet.
 Den kritiska fråga jag ställt gäller hur detta står i överensstämmelse med våra ansträngningar att internationalisera utbildningarna globalt, säger han.
 Man har utgått från att det finns förmögna kineser som är beredda att betala, och det kanske finns en sådan grupp, men med tanke på de demokrati- och solidaritetssträvanden som de nordiska länderna varit kända för kan man fråga sig om det är meningen att vi ska bygga på eliten i dessa länder, säger han.

För laddat
Avgiftsplanerna kan ses mot bakgrund av allt mer pressad ekonomi för högskolorna och universiteten. Tobias Smedberg, ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer, ser avgifterna också som ett tecken på att högre utbildning allt mer betraktas som en handelsvara snarare än en demokratisk rättighet.
Ännu är det för politiskt laddat att bredda avgiftsfrågan till att gälla även inhemska studenter.
 Samtidigt inser väl de flesta insatta att det är en ohållbar situation i ett längre perspektiv. Oberoende av vilket beslut man fattar i den här sammanhanget måste alla nordiska länder inom en snar framtid allvarligt överväga införandet av terminsavgifter för alla studenter. Vi klarar inte av den massutbildning vi har i dag med det ekonomiska stöd vi får via offentliga medel, säger Gustav Björkstrand i Finland.

Mer läsning

Annons