Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nycklar, nötter och varma fiskar – vad pratar vi om egentligen?

/

Annons

På tv var det någon sportmatch, jag tror att det var den där bollsporten som spelas på en stor äng med vita streck. Jag parafraserar något, men följande utbyte skedde i tv-rutan:

– De jobbar som maskiner på planen, sade fotbollsspelaren om motståndarna.

– En svår nöt att knäcka? undrade sportreportern.

– Ja, vi måste hitta nyckeln till deras försvar, svarade fotbollsspelaren, sedan fortsatte matchen.

Är maskiner bra på fotboll? Varför är motståndarlaget en nöt och varför vill de öppna den? Om de letar efter en nyckel, måste de inte hitta ett nyckelhål där den passar också?

Jag har alltid haft lite svårt för idiomatiska uttryck, ordspråk, talesätt – kalla dem för vad du vill. Hur som helst är de ganska konstiga och vissa är väldigt gamla. Oftast förstår man innebörden om man har svenska som modersmål. Men vissa är så gamla att man knappast skulle ha kunnat lista vad de betyder själv.

Min okunskap kring dessa skyller jag på den amerikanisering av språket som min generation har blivit utsatt för, alternativt, är orsaken till. Anglicismer duggar tätt i mitt och mina vänners vardagsspråk.

Till skillnad från islänningarna är vi svenskar ganska bra på att låna in ord och försvenska dem. Om jag ska ta det lugnt en kväll är det inte konstigt om jag säger att jag ska chilla lite. En dramatisk filmscen kan vara cool och en bra låt kan vara sweet. När jag ska träffa vänner så joinar jag dem och när jag slänger skräp är det en annihilation.

Nu skojar jag, den sistnämnde använder jag inte ... så ofta.

Nu är jag delvis ute på okänt vatten. Men det är ingen fara på taket, det kanske kan gå upp ett ljus även för mig när det gäller dessa gamla uttryck. Det är klart som korvspad att jag ska ha ett finger med i leken – jag vill ju vara med på noterna. Nu måste jag dock kasta in handduken, annars står jag där med skägget i brevlådan.

Att något rinner ut i sanden är enkelt att förstå, men vad betyder det egentligen att få sina fiskar varma? Det vete fåglarna.

Om någon försöker lära sig svenska kan hissen kan mycket väl gå ända upp trots att han eller hon inte förstår vad vi snackar om. Faktum är att alla språk har sina egna konstiga uttryck.

I Storbritannien kan man säga att det regnar katter och hundar, i Tyskland regnar det bara hundvalpar. I Norge är det trollpackor och i Danmark är det skomakardrängar. Jag vill påstå att det aldrig har regnat något av dessa.

För övrigt så har man fått en utskällning om man har fått sina fiskar varma.

Men det visste du säkert.

Tidigare krönikor:

Är vi inte bättre än urtidsmänniskor?

Summan av våra olikheter är mindre än vad vi har gemensamt

Oändlig information är en gåva och en förbannelse – vi måste faktiskt inte veta allt

Rasister, nazister och nationalister skändar min historia – lämna vikingarna i fred

Mer läsning

Annons