Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oklart vart järnvägsmiljarder ska gå

/
  • Finansminister Magdalena Andersson och statsminister Stefan Löfven besöker lokstallarna i Sundbyberg där partiledarna i regeringen plus finansministern höll presskonferens.

Regeringen vill satsa 620 miljoner kronor på ökat järnvägsunderhåll i år. Därefter ska 1,24 miljarder om året tillföras i tre år.
Om satsningen är bra vet ingen eftersom Trafikverkets underlag inte håller måttet, framhåller experter.

Annons

Paketet finns i den kommande vårändringsbudgeten och presenterades av statsminister Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson, klimat- och miljöminister Åsa Romson samt utbildningsminister Gustav Fridolin. Samtliga underströk att underhållet är eftersatt och att det i slutändan drabbar såväl resenärerna som industrin.

– Poängen är att ge en mer tillförlitlig järnväg i närtid. Fokus kommer att ligga på flaskhalsar och de sträckor som är hårdast trafikerade, förklarar Stefan Löfven.

– Vi har alla stått på en perrong och väntat på tåg som inte dykt upp. Det skapar en stor frustration, säger Gustav Fridolin.

Ökat branschsamarbete

Satsningen applåderas av SJ som samtidigt flaggar för ett behov av ökad samverkan och större struktur.

– Det handlar om att utnyttja pengarna på rätt sätt. Att vi i branschen jobbar tillsammans med Trafikverket så att vi får möjligheten att planera in rätt underhållsarbete, säger SJ:s vd Crister Fritzon.

Och enligt honom kommer det att behövas ännu mer pengar.

– Över tid ser vi att vi behöver mer resurser för järnvägen eftersom allt fler väljer tåget, säger han.

Hård kritik från utredare

Problemet är att ingen med säkerhet kan säga var pengarna gör mest nytta. Den förra regeringen gav 2013 Gunnar Alexandersson, doktor från Handelshögskolan i Stockholm, i uppdrag att utreda järnvägens organisation och enligt läckor från utredningen riktas mycket hård kritik mot Trafikverket. Underlaget från verket är så dåligt att det inte går att säga hur de många miljarder som redan satsats på underhåll har använts. Verket saknar styrning och effektivitet, enligt läckorna.

– Vi får hela tiden remisser från Trafikverket och andra om underhåll och det enda vi kan svara är att det kanske behövs, men det framgår inte av underlaget som är av otillräcklig kvalitet, säger Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ingen vet

TT: Det finns alltså ingen som kan svara på var pengarna bör satsas?

– Det är min bedömning, men frågar du Trafikverket så håller de säkert inte med mig. Jag säger inte att det inte behövs satsningar och att man inte ska satsa, men de underlag vi har sett gör att man inte kan ta ställning till de frågorna, säger Nilsson.

Statsminister Stefan Löfven är medveten om kritiken.

– Vi ska göra två saker. Det ena är att öka på resurserna med 1,2 miljarder kronor från 2016. Det andra är att en översyn av organisationen görs precis nu och en utredning kommer med förslag i mitten på april.

Statlig kontroll

TT: Ert vallöfte var att förstatliga just kontrollen över underhållet?

– Det absolut viktigaste är att vi får en samlad statlig kontroll över underhållet, av vad som behöver göras, så att det går att systematisera och att det blir mer kostnadseffektivt, säger Löfven.

Regeringens höstbudget fälldes av riksdagen. Satsningen ingår därför som förslag till ändringar av den alliansbudget som regeringen måste förhålla sig till. Den 15 april är slutdatum för när regeringen måste presentera sin vårbudget och den ekonomiska inriktningen för resten av mandatperioden.

Moderaterna välkomnar utspelet.

– Det är bra att regeringen fortsätter den satsning på järnvägen som Alliansregeringen inledde, säger talespersonen Jessica Rosencrantz.

TT

Mer läsning

Annons