Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pokémon Go ger staden liv

/

Annons

Jag har aldrig sett Sundsvall mer levande än sommaren 2016. Det är fler människor ute – alla tider på dygnet. Atmosfären är tillåtande och generös, ofta skämtsam. Människor i alla åldrar möts spontant vid Selångersån, på torget eller i hamnen. De rör sig till fots eller på cykel, pratar med varandra en stund och drar vidare.

Allt som gratisparkeringsivrare, shoppingtroende och kommunala utvecklingsbolag har försökt åstadkomma i decennier har under de senaste två veckorna blivit verklighet tack vare mobilspelet Pokémon Go. Vi är ute! Vi träffas! Vi trivs! Och som en följd av det så konsumerar vi. Konsumtion ska inte vara ett mål i sig i stadsutveckling, utan en följd av att människor vill bo och vistas på en plats. Tack vare det amerikanska mjukvaruföretaget Niantic vill väldigt många plötsligt vara i Sundsvalls centrum.

Jag gissar att (lätt) mat och dryck, glass och godis har gått åt mer under de här veckorna än under motsvarande period förra året. Att extrabatterier till mobiltelefoner sålt som smör kan teknikbutikerna i centrum vittna om. Och, som sagt, stämningen i stan är livligare än någonsin och det inte bara under enstaka kvällar vid enskilda evenemang, utan hela tiden.

De kritiker som kallar Pokémonspelare för zombies som dött stirrar på sina mobiltelefoner bör lyfta blicken från sitt gnälliga Facebook-konto och faktiskt se sig omkring. Visst behöver spelarna titta på sina mobiler, men när de tittar upp så ser de en annan människa, någon de delar ett intresse med, vilket är långt mer än vad de sociala medierna erbjuder.

Att spela Pokémon Go kan vara som en konstvandring, eftersom många av de hållplatser (Pokéstops) spelarna besöker är skulpturer och annan offentlig konst. Att spela Pokémon Go kan också vara att lära sig väderstreck, matematik, logik, finmotorik, strategi, samarbete och konkurrens. Och så får man en massa motion. Hur jag än försöker – och jag har försökt, tro mig – så hittar jag inget negativt med det här spelets makalösa genomslag.

I ett sista försök stoppar jag ett par poliser på stan och frågar om de märkt någon Pokémon-effekt. De berättar om enstaka fall där personer varit oroliga över att det smyger omkring folk på konstiga platser, men att det annars bara är toppen att fler människor rör sig ute.

En högstadiekille från Bosvedjan säger: "Jag brukade inte vara i stan så mycket innan det här, men nu vet jag typ var allt är!"

Tidigare krönikor:

Sommartitta på ett plågsamt livsöde

Jag omfamnar känslan av att allt kommer bli bra – tacka Island för det

Det där kan ju en sexåring göra

Värmen får moralen att ruttna

Håkan Norberg

Håkan har efter två veckor nått level 23 och strävar efter att bli lika bra som Sundsvalls okrönte Pokémon-kung med användarnamnet "menmackan".

Mer läsning

Annons