Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Roberts väg på hälleberget

/

Brant är bara förnamnet.
Klättrarna måste trotsa tyngdlagen när Midskogsberget ska bestigas.
Och Robert Österholm har bara en sak i huvudet. Han ska upp. Så högt det bara går.

Annons
Luften är tung och fuktig och stigen till Midskogsbergets magnifika klättervägg är ingen autostrada precis. Insekter surrar och man undrar vad som döljer sig i hålrummen under alla gråstenar som har fallit från berget.
Robert Österholm och hans klätterkompis Arvid Haga, båda medlemmar i Sundsvalls Klätterklubb, har tagit sig dit och gör sig redo för ett klättringspass.
Bergväggen är dramatisk. Kantig, kal och stengrå.
Gymnastikskor av. Klätterskor på. Selen, med alla hängare, skruvkarbiner och åttor krängs över byxorna. Behållaren med krita får han inte glömma, annars sliter han sönder huden på handflatorna. Händerna far illa nog ändå. Och repet, som är livinan och klätterhjälpen fästs i både hans och Arvids sele. Arvid ska stå på backen och hålla emot om han skulle förlora greppet och falla. Vilket han också kommer att göra.
Så tar Robert de första stegen upp på den lodräta bergväggen.
Han befinner sig på en led, som man säger. En slags snitslad bana med inborrade bultar och hängen där repet ska fästas med ett par meters mellanrum.
Det är fullständigt obegripligt att han överhuvudtaget får fäste med fötter och händer och lyckas hålla sig kvar där på hälleberget. Benen darrar av all mjölksyra, svetten rinner och kritan yr.
Att klättra är en koncentrationsakt som kräver allt av varenda muskel och alla sinnen.
Balans, styrka, uthållighet och smidighet är nyckeln till höga höjder.
Arvid stöttar, håller i repet och ger råd under Roberts mödosamma klättring.
Nu väntar den svåraste passagen, där lutningen är större än 90 grader. Han klamrar sig fast för allt vad han är värd och kommer upp en liten bit. Men han kan inte trotsa tyngdlagen . Under en bråkdel av en sekund förlorar han balansen och då är det kört.
Robert tappar greppet och faller ut från bergväggen. Han hänger och dinglar i repet och firas ner till backen. Knogarna blöder men anspänningen är över och återhämtningen är snabb.
Klättring är en sport där man utmanar sig själv och testar sina gränser.
Det gäller för både män som kvinnor.
Männen har ett försprång genom sin styrka och storlek. De når längre och har starkare händer.
Men kvinnor är smidigare och den egenskapen är guld värd vid avancerad klättring.
Många gör det för spänningen. Andra gör det för utsikten.
Det är en sport för individualister. Drömmen är alltid att ha flyt i klättrandet. Hitta de bästa stegen hela vägen upp.

Mer läsning

Annons