Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snart slutslängt i sopnedkastet

Sopnedkast blir en allt ovanligare vardagslyx för dem som bor i lägenhet. Myndigheter och fackförbund driver på utvecklingen.
Men bland de boende mullrar det. Mest engagerade är de äldre.

Annons
Måhända vänder han sig i sin grav, arkitekten och frontfiguren i den tidiga hyresgäströrelsen Sven Wallander.
På 1920-talet introducerade han en ny, bekväm lösning för sophantering i flerbostadshus: sopnedkast, eller "sopstörtning" som systemet kallades från början.
Åttio år senare är det mycket sällan som nya hus förses med sopnedkast. Och i gamla hus låter allt fler fastighetsägare bomma igen nedkasten, ofta till hyresgästernas stora förtret.
 Det är ett fruktansvärt engagemang, och det är ofta de äldre. De säger att det är som att komma tillbaka till förr i världen, då man hade soptunnor och råttor ute på gårdarna, berättar P O Brogren på Hyresgästföreningen.

Miljöfråga
Yngre hyresgäster är mer vana vid att behöva "vandra lite extra" som P O Brogren uttrycker det, alltså till någon form av miljöstation, för att kunna göra sig av med hushållssoporna.
Det är just miljön, att soporna ska källsorteras, som det ofta handlar om när sopnedkasten stängs.
Men det är också en arbetsmiljöfråga. Utrymmena där soporna hamnar efter färden genom nedkastet är ofta svåråtkomliga och det är inte sällan som renhållningsarbetarna stöter på vassa glas- eller metallföremål i avfallet. Men det kanske främsta problemet är att säckarna eller kärlen där soporna samlas tenderar att bli fruktansvärt tunga.
 Så fort huset är några våningar högt så uppstår en självkomprimering. Soporna packar sig oerhört hårt, så de knappt går att rubba, säger Agnita Wärn, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

Facket engagerat
Hon berättar att de fastighetsägare som får propåer om att arbetsmiljön måste förbättras ofta vill försöka lösa frågan utan att nedkasten tas bort, eftersom de vet att de annars "drar på sig väldigt mycket missnöje".
 Men det är svårt, dyrt och ibland omöjligt, säger Agnita Wärn.
Även fackförbundet Transport är engagerat i frågan. Sedan några år tillbaka driver förbundet projektet Bort med övervikten som syftar till förbättra arbetsmiljön för renhållningsarbetarna, bland annat genom att få bort allt för tunga lyft.
 Det här har skapat ringar på vattnet i hela Sverige, säger Agnita Wärn.

Balansgång
Hyresgästföreningens P O Brogren, som jobbar i Stockholmsregionen, är för tillfället engagerad i fem konflikter kring sopnedkast där fastighetsägarna står mot totalt flera tusen berörda hyresgäster. Föreningen centralt har ingen helhetsbild av situationen i landet.
 Men det här är allmänt förekommande och det har pågått i ett antal år, säger förbundsjuristen Susanna Skogsberg.
Hon pekar på den balansgång som sopkonflikterna innebär för Hyresgästföreningen:
 Vi försöker naturligtvis vara en miljömedveten organisation och vi ser vikten av att sopsortera. Men samtidigt måste man lösa det här på allra bästa sätt, så att det blir bekvämt för hyresgästerna.

Tekniska lösningar
Byggföretaget NCC bekräftar att det är "mycket, mycket ovanligt" att nya hus förses med sopnedkast. Men kanske kan presschefen Ulf Thorné ingjuta en gnutta hopp i dem som ser sopnedkastet som en livsnödvändighet:
 Det finns tekniska lösningar där man uppe vid sopnedkastet väljer typ av sopa, sedan är det någon typ av grind som fördelar och skickar soporna till rätt ställe, berättar han.
För att sedan medge att utrustningen, installerad hos en bostadsrättsförening i Uppsala, "tydligen inte är helt tillförlitlig".

Mer läsning

Annons