Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snön försenar potatisen

Gårdagens blötsnö försenar potatissättningen hos Åke Wedin i Björkön med en vecka.

Annons
Ett bakslag som Åke ändå tar lätt på. Värmen kommer och då tas den fördröjda sådden igen, siar han.
Det är för kallt och blött i backen, måste vara mellan 8-12 grader för att det ska gå att sätta potatis, säger Åke Wedin och blickar ut över den snötäckta marken.
När äntligen värmen kommer till Skrängstabodarna, både i luften i jorden är det dags för Åke Wedin att sätta potatis på det 4,5 hektar stora potatisåkern som ger 35 ton per hektar om sommaren blir gynnsam.
1997 var ett svårt år för potatisodlarna när stora delar av skördarna fullkomligt dränktes av allt regn. 15 av de 30 hektaren jag odlade ruttnade bort. Två miljoner kronor gick vi säkert back det året, säger Åke Wedin.
Potatis är ett viktigt baslivsmedel med mycket allsidigt näringsinnehåll.
Vi har sex olika sorter som vi sätter. Med nyss nämnda King Edwarden sätter vi också Herta, Asterix, Van Gogh, Mandel som kommer lagomt till surströmmingspremiären och Blå Kongo. I år har jag tagit bort Matilda därför den är så lik Herta, säger Åke Wedin.
Det stora hotet är de olika virussjukdomar som sättpotatisen kan drabbas av. De vanligaste är potatismögel och brunröta. Potatismögel är en sjukdom på potatisen som orsakas av en algsvamp. Den yttrar sig som mörka fläckar på bladen och vid fuktig väderlek med vitt sporludd på bladundersidan. Blasten kan helt vissna ned. Angreppet kan sprida sig till potatisknölarna och kallas då brunröta. Sjukdomen bekämpas med svampmedel och genom att resistenta sorter används.
Potatisen odlas i en mängd sorter runt om i världen med olika storlek och färg på knölarna och är genom sin anspråkslöshet i fråga om jordmån och skötsel och sitt innehåll av och C-vitamin en av Europas viktigaste näringsväxter, säger Åke Wedin.

Mer läsning

Annons