Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stig-Olof är Medelpads saltaste fiskargubbe

/
  • När strömmingen fått rätta sältan så måste den tas om hand, paketeras och skickas ut på marknaden.

Varje vår de senaste fem, sex åren har Stig-Olof Boman sagt att "det här är sista säsongen. I höst säljer jag båten". Och varje höst har man hittat honom i salteriet ute i Mällby, Tynderö, där han saltar och packar sin strömming. "När påsarna och kartongerna är slut så slutar jag med salteriet", säger han.

Annons
Stig-Olof är en av de saltaste yrkesfiskare som finns kvar på Medelpadskusten. När han övertog Oxvikens salteri av sin far, så fanns fortfarande surströmmingen som en viktig del av verksamheten.
Men burkarna tog slut och det är för dyrt för en liten producent att köpa så stora mängder burk att det är lönt. Sista inläggningen jag gjorde fick jag lite burkar av Janne, när jag använt mina sista, säger han.
Janne, det är mågen som driver Oskars salteri, som idag torde vara det största i landet på surströmming. Om Stig-Olof mot förmodan inte skulle lägga in någon saltströmming nästa år, så lär han i alla fall fiska och låta Jan Söderström ta över förädlingen.

Lastbilsägare
Medan fadern drev salteriet fanns det inget heltidsjobb för Stig-Olof därhemma. Han satsade på ett körkort för lastbil och förblev åkare i många år. Men fisket fanns naturligt i generna. Det blev nog ett hårdare jobb när han släppte ratten och tog tag i rodret istället, men han verkar aldrig ha ångrat att han tog över salteriet när det blev dags.
Medan stammen av aktiva fiskare minskat för vart år så har han blivit kvar vid bryggan nere i Sundet mellan Tynderö och Åstön. Numera som skötfiskare och med en och annan laxfälla.
Hans bekymmer med sälen är inte mindre än andra fiskares, men han har inte låtit sig knäckas av tillfälliga motgångar. När det är uselt med strömming i garnen så säger han det, men han är också den förste att jublande berätta att "det var länge sedan det var så gott om så här stor och fin strömming", när lyckan vänt.
Trots att han ätit mer fisk än de flesta kustbor, sälen inräknad, under sitt snart 70-åriga liv, så har han aldrig ledsnat. Det är inte hans natur att vara less, nämligen. Strömming i alla dess varianter, torsk när det fanns sådan och lax, han är lika förtjust i allt.

Norsk fjordlax
En aprildag för några år sedan råkade ST-skribenten stöta ihop med Stig-Olof inne på Ica-butiken i Söråker, och vad kunde skådas i varukorgen? Jo, en stor bit norsk fjordlax!
Äter du norsk, kassodlad lax?!
Ja, det finns ju ingen annan att få tag i just nu. Man måste ju ha gravlax till påsk. Och du, jag ska säga dig att den är förbaskat god, sa Stig-Olov med ett skrockande skratt och ilade vidare bland hyllorna för att hitta den växthusodlade dillen.
Tänker han inte lägga sina fällor i juni nästa år och är det verkligen slut med saltströmmingen som säljs av de stora livsmedelskedjorna över hela mellannorrland?
Ja, det blir för dyrt att köpa påsarna och kartongerna för man måste köpa så mycket för att kunna få ner styckepriset. Fast jag kommer nog att lägga några skötar då och då. Janne får ta hand om fångsten.
Eller, nej, förresten, skriv inte att jag slutar med saltströmmingen, för kanske jag ändrar mig...

Mer läsning

Annons