Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strejkhot i kommunerna rycker närmare

Hotet om strejk i kommunsektorn är uppenbar.
Förhandlingarna mellan Kommunal och arbetsgivarna strandade natten till fredagen på exakt samma frågor som för två år sedan.

Annons
Medan alla tjänstemannafacken och läkarna under torsdagskvällen kom överens om nya löneavtal med arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, står LO-förbundet Kommunal och dess cirka 400 000 berörda medlemmar nu ensamma kvar.
Avståndet parterna emellan var för stort, konstaterar de. Kommunals huvudkrav handlar om att höja de lägsta lönerna till 15 000 kronor i månaden samt årliga löneökningar på 3,83,9 procent. Vad arbetsgivarna till sist erbjöd vill inte Kommunals avtalsombudsman Håkan Pettersson gå in på.
Tvistefrågorna är exakt desamma som ledde till den omfattande strejken för snart två år sedan:
 Ja, det är samma frågor, säger Pettersson men vill inte gå in på hur stor risk det därmed är för strejk även i år.

Spridningseffekter
Även Åke Hillman, arbetsgivarnas förhandlingsdelegations ordförande, konstaterar att det är samma tvistefrågor nu som då. Men förhandlingsklimatet är bättre än så länge och stämningsläget talar inte för strejk, enligt Hillman:
 Det känns inte så.
Men Kommunal är fast beslutna om att fortsätta knapra in lönemässigt på andra grupper i samhället:
 De steg vi tog 2003 ska fortsättas även den här gången, säger Pettersson.
De direkta kostnaderna för att höja de lägsta lönerna är små, argumenterar Kommunal. Det skulle enligt Kommunals beräkningar bara kosta omkring 0,1 och 0,2 procent för arbetsgivarna eftersom det är relativt få, närmare 30 000 av Kommunals medlemmar, främst vårdbiträden inom äldreomsorgen, som tjänar under 15 000 kronor i månaden räknat på heltidslön. Den största låglönegruppen är vårdbiträden inom äldreomsorgen.
Men även om den direkta kostnaden är liten, fruktar arbetsgivarna att det får spridningseffekter i hela lönetrappan och därmed blir betydligt dyrare.

Medlare
Vad gäller löneökningarnas storlek går det inte att jämföra med tjänstemännens avtal som anger löneökningar på minst 22,5 procent, enligt Håkan Pettersson. Resultaten brukar ofta bli att tjänstemännen får betydligt mer än golvet medan Kommunals löneavtal snarare blir ett tak för medlemmarna. Kommunal har också krävt höga individuella garantier. Men det gillar inte arbetsgivarna eftersom det intecknar utrymmet som arbetsgivarna kan fördela efter eget huvud.
Nu kallas medlare in och innan dessa satts sig in i frågorna tar förhandlingarna nu en kortare paus.
Åke Hillman vill inte peka ut vilket av Kommunals krav som är svårast att tillmötesgå:
 Det är kostnaderna totalt som är intressanta för oss, säger han.

Mer läsning

Annons