Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strök meningar om yttrandefrihet

/
  • Som kommunikationschef vill Nina Ulander inte bli kommunens

Meddelarfrihet finns i alla kommuners policy, men inte mycket mer än så.
I Kramfors ströks flera rader om yttrandefrihet och behovet av yttre granskning.
– Men det var inte av illvilja, säger Nina Ulander, kommunikationschef i Kramfors kommun.

Annons

Meningen "Demokratin mår bra av att granskas" ströks tillsammans med att insyn är bra för att motverka maktmissbruk. Det fanns med i Nina Ulanders förslag på ny policy, men reviderades av andra i kommunen.

Kvar blev "Riktlinjen bygger på bestämmelser i svensk lag yttrandefrihet, offentlighet och sekretess, informationsansvar (förvaltningslagen)" tillsammans med en beskrivning om öppenhet. Alltså ingenting om meddelarfrihet.

– Det var nog för att komprimera dokumentet, men efter er undersökning har jag en anledning till att fylla på det igen, säger hon.

I vår undersökning av #tystnaden känner knappt hälften till vad meddelarfrihet är. I kommunerna och landstingens dokument är står det kortfattat eller inte alls vad grundlagen innebär, däremot vet många vi har pratat med att det finns sekretess och tystnadsplikt.

Finns det en risk att blanda ihop reglerna för sekretess och rätten att prata med media om missförhållanden?

– Så kan det säkert vara och då är det viktigt att vi förtydligar den skillnaden.

Bara för att hon är kommunikationschef vill hon inte vara talesman eftersom varje verksamhet har bäst kunskap om sitt område, menar hon.

– Det skulle vara som om jag blev kommunens gatekeeper och det vore väldigt olyckligt.

Men att personalen medietränas är något positivt tycker Nina Ulander. Däremot handlar det inte om att "hantera" utan att möta media, betonar hon.

– Journalisters uppdrag är att granska och vi måste bevaka våra olika roller, vi ska inte heller sitta i knät på varandra.

Den tystnadskultur som breder ut sig är inte bara ett problem för journalister utan för allmänheten och demokratin, tycker Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet. Han tror att myndigheternas mediestrategier kan ge motsatt effekt.

– Med utarbetade mediestrategier finns det en risk att ingen vågar uttala sig om verksamheten även i de enklaste frågorna utan att hänvisa till en chef.

Men i varje kommunikationspolicy står det tydligt om meddelarfrihet, kan det inte finnas något positivt med kommunikatörer och presstjänst?

– De kan inte ju bryta mot grundlagen och det är klart att det är bra med en kommunikatör som snabbt kan hänvisa till rätt person. Men ibland är det kommunikatören eller presstjänsten hos till exempel polisen som svarar på en fråga trots att de inte ens befinner sig i samma stad.

Här är allt om #tystnaden

Mer läsning

Annons