Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tänka fritt är stort – tänka rätt är större

/

Annons

Efter den brutala terrorattacken på den franska satirtidningen Charlie Hebdo kan det vara på sin plats att tala lite om yttrandefrihet. Här i Sverige har vi en lång tradition av yttrandefrihet där vem som helst ska kunna yttra sig eller rita teckningar om ungefär vad som helst. Torgny Segerstedt på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning höll ju på att reta gallfeber på Hitler genom att skriva ”Adolf Hitler är en förolämpning” i sin tidning. 1942 var det på vippen att tyskarna ockuperat Sverige. Depescher skickades från den tyske diktatorn till svenska UD och till och med till kung Gustav V för att förmå dem att försöka tysta Segerstedt. Dock utan större framgång.

Olof Palme skrädde heller inte på orden när han 1975 kallade den tjeckoslovakiska kommunistregimen för ”diktaturens kreatur”.

Självcensur då? Det har nästan blivit ett fult ord. Varje form av självcensur tycks betraktas som någon form av kapitulation, journalistisk feghet. Själv skulle jag vilja säga att det ibland kan kallas för sunt förnuft.

Satirikern och ståuppkomikern Özz Nüjen skriver i Expressen dagen efter dådet att vi ska fortsätta att skratta och inte låta rädslan segra. Hade verkligen vår demokrati varit hotad om vi inte skämtat om profeten Muhammed? Är vår demokrati inte starkare än så?

Men är det inte lättare att skratta om det är något roligt man kan skratta åt? Kan någon – bara någon enda – förklara för mig vad det är för roligt med att avbilda profeten Muhammed som en rondellhund? Själv skulle jag tycka det var mindre roligt att se Jesus på korset stå som en vägvisare i en rondell. Det finns massor av VIKTIGA saker att diskutera och kritisera i alla religioner, varför inte hålla sig till dem?

Men nu har vi vår yttrandefrihet och vad gör vi med den yttrandefrihet som vi värnar med näbbar och klor? Ritar kränkande teckningar av andra folks heliga, som retar upp dem till den milda grad att de är beredda att anfalla redaktioner med raketgevär och dö på kuppen. Det finns bara ett ord för allt detta: korkat.

Under en lång följd av år har det varit tabu att tala om invandringen till Sverige. Det är lätt att räkna hur många inlägg på ledarsidorna som tagit upp det ämnet. Fredrik Reinfeldt höll sitt berömda ”öppna ditt hjärta-tal" och de flesta svenskar kände sig nog ganska stolta.

Men i bakhuvudet dunkade en tanke: hur länge ska vi kunna ta emot hundra tusen invandrare varje år? En tioåring kan räkna ut att det inte går hur länge som helst, men att säga det i klartext ... nää, det är inte politiskt korrekt. Men vi har ju vår berömda yttrandefrihet? Det finns bara ett ord för detta: hyckleri. Det finns fortfarande några ämnen som är tabu och alla medarbetare på media känner till dem. Nu har jag i alla fall sagt vad jag tycker oavsett om det passar eller ej. Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större. Aldrig har dessa ord känts mer aktuella.

Mer läsning

Annons