Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tanken har slagit mig att stämma Disney för alla illusioner

/

Annons

Mörkret är här men vi väljer att tända ett ljus, vi väljer att hänga upp en ledande stjärna i våra fönster för att tillsammans ta oss igenom denna period av köld och mörker.

Min söndag bestod av adventsfirande, pyssel och julgranspynt. Varje år uppstår samma känsla som när jag var liten och det skulle julpysslas, ett enormt lugn infinner sig i min själ samtidigt med en sprudlande glädje. Det är en underbar känsla när man använder det mörka kalla och dystra som en vit duk för Picasso, jag byter ut penseldrag mot levande ljus, ångande glögg och barrdoft för att skapa mitt julmästerverk. Mitt i mitt skapande började dessutom flingorna från himlen, glittrande och vaggandes falla utanför mitt fönster.

I just denna lilla perfekta stund, eller så nära perfekt det nu går att komma, så tänker jag på hur mycket min strävan efter perfektion stora delar av året fördärvar tjusningen i de små perfekta stunderna. När de väl kommer.

Att stanna upp och lukta på blommorna som Ferdinand gjorde är kanske något vi borde göra oftare. I samhället vi lever i i dag så är det högt tempo och att sätta upp nya mål för att nå nya höjder är en stor del av vardagen. Visst är det jättebra för att verkligen kunna bli sitt bästa jag och för att nå en viss typ av framgång. Men att inte hinna se allt det vackra på vägen är beklagligt och blir ögonblick av mitt liv som jag skyfflar jord över och inte kan väcka till liv vid ett senare tillfälle.

Nu när julen närmar sig höjs denna ribba för vad vi anser är perfekt ytterligare. Vi vill alla ge de perfekta julklapparna, vi vill ha det perfekta julbordet och helst en familj med röda rosetter i håret och gosiga yllekoftor på sig tillsammans med ett värmande leende. Men många gånger ser inte verkligheten ut så. Vi får frågan om kvittot möjligtvis finns kvar, vi bränner halva Janssons frestelse till en svart och inte så frestande röra. Föräldrar som bråkar om vems tur det är att svettas i tomtekläderna eller barn som skriker sig blå för att man vill öppna den andres present.

Verkligheten ser inte alltid ut som i sagornas värld och tanken har slagit mig en och annan gång att stämma Disney för att ha skapat dessa illusioner om det absolut perfekta i huvudet på mig. Men verkligheten är i realiteten än mer fager om vi släpper ner axlarna och njuter av resan. Den kanske inte ser ut som i filmer, men vem har sagt att det är något dåligt. Vi förlorar stunder vi senare kan skratta åt när vi är för upptagna med att leta brister vi kan spackla över.

Alla har det förmodligen så där charmigt kaotiskt, oavsett vilken husdörr vi knackar på och kliver in i under julen. Så släpp ner axlarna, låt inte julstressen ta kål på de glimrande och magiska stunderna.

Sanaz Tarlani

ST-krönikör och jurist med Sundsvallsrötter. Lever efter tron att vågar man inte satsa på grund av rädslan att förlora kan man heller inte vinna.

Mail: info@sanazjuristfirma.se

Mer läsning

Annons