Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ungdomars stress framtidens orosmoln

Svenska ungdomar mår bäst i hela Europa men säger sig samtidigt lida av stressrelaterade problem i mycket hög utsträckning. Varför?
Kanske beror paradoxen på att ungdomarna tar efter de vuxna.

Annons
Det tror i alla fall Ingemar Engström, professor och verksam vid psykiatriskt centrum i Örebro läns landsting.
 Barn och ungdomar påverkas givetvis av föräldrars och andra vuxnas förhållningssätt kring sjukdom och ohälsa. Och vuxenvärlden har under senare år förskjutit sjukdomsbegreppet till att inkludera faktorer som vantrivsel, existentiell vilsenhet och reaktioner på ett hårdnande arbetsklimat, säger Ingemar Engström. Han är en av de medverkande under de pågående Läkardagarna i Örebro.

Barn påverkas
Det är ingen nyhet att de så kallade ohälsotalen, avspeglade i sjukskrivningarna, har ökat dramatiskt i Sverige. De så kallade psykosomatiska symtomen ligger bakom en stor del av uppgången, en uppgång som inleddes efter 1990-talets mitt och som har bekymrat såväl läkare som politiker samt gett handläggarna på Försäkringskassan gråa hår sedan dess. Stressymtom som muskelvärk och depression dominerar bland sjukskrivningsorsakerna.
Självklart påverkar detta våra barn och ungdomar, anser Engström.
Frågan om ungdomars hälsa, särskilt då den psykiska hälsan, förekommer flitigt i tidningsspalterna och i tv:s debattsoffor. I själva verket är dock kunskapen om hur det egentligen står till tämligen svag och bilden är splittrad. Världshälsoorganisationen WHO gör sedan 20 år tillbaka regelbundna enkätstudier med europeiska barn i 37 länder, i årskurserna fem, sju och nio. Undersökningarna visar att svenska ungdomar enligt sin egen uppfattning har den bästa hälsan i hela världsdelen.

Nöjda med livet
De mår bra på det stora hela, rapporterar de, och de är nöjda med livet. Men när WHO ställer frågor kring förekomsten av psykosomatiska problem ändras bilden och Sverige halkar ned mot jumboplats. Svenska barn har ofta ont i magen, huvudet, och lider av yrsel och sömnproblem, visar statistiken som ser dystrare ut för varje gång som studien upprepas.
Ingemar Engström är oroad över utvecklingen.
 Det finns all anledning att fundera på om inte utvecklingen i vuxenvärlden avspeglar sig i barns och ungdomars stress och ohälsa. Eftersom dylika mönster och förhållningssätt tenderar att grundläggas tidigt och bli mer eller mindre bestående är utvecklingen bekymmersam, säger han.

Mer läsning

Annons