Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vissa får nöja sig med gurka

Annons

Det var millimeterrättvisa som gällde när vi fick sockerdricka som barn. Bokstavligen. En av oss delade, så jämnt det bara gick, och den andra fick välja glas.

Jag tänker på den där läsken när jag med några dagars mellanrum i två helt olika sammanhang blir visad en och samma filmsnutt med en apa i fångenskap. Apan får en gurkbit som belöning för en utförd uppgift och mumsar glatt i sig den. Men när apan upptäcker att kompisen i buren intill får en vindruva blir gurkan plötsligt värdelös. Ilskan över denna fruktansvärda oförrätt får apan att kasta gurkbitarna mot människan utanför och frustrerat skaka gallret.

Såväl människor som apor tycks bära med sig en stark känsla för rättvisa.

Kanske är det därför vi vuxna försöker släta över de orättvisor barnen snubblar över i livet. Det jämnar ut sig i längden! säger vi hurtigt.

Fast vi borde veta så mycket bättre.

Min barndom pepprades med käcka ordspråk.

Som man sår får man skörda. Som man bäddar får man ligga. Svinhugg går igen. Synden straffar sig själv.

Idag är talesätten totalt passé, men andemeningen lever kvar. Vi uttrycker oss allt som oftast som om det finns någon slags rättvisa inbyggd i livet, inte minst när vi pratar med barn.

Kämpa på så ska du se att du klarar det! Nästa gång är det din tur!

Vi låter påskina att livet präglas av fair play. Vi uppmuntrar ungarna att göra rätt saker, och intalar dem att ambition alltid får sin rättmätiga lön.

Men livet funkar inte så.

En del tar plats i laget fast de maskar på träningen. Andra sliter utan att någonsin nå ända fram.

Vissa spikar matteprovet och får A i svenska samtidigt som de begåvats med både sångröst och bollsinne. Och pojkvän eller flickvän.

Andra får inte bara F i matematik utan har dessutom tummen mitt i handen, tunghäfta och finnar fulla fejset. Hur mycket de än anstränger sig.

Sitter det en gubbe på ett moln där uppe så har han annat för sig än att dela ut sockerdricka med millimeterrättvisa.

Vuxna människor med humor och trofast sinnelag och talang för matlagning kan vid söndagsmiddagen – kärleksfullt tillagad av prima råvaror – mötas av det faktum att äkta mannen har hittat en annan, eller att frun vill hitta sig själv.

Och så sitter de där med skägget i brevlådan och barnen varannan vecka och får uppbåda all sin humor för att försöka se det lustiga med situationen.

Det finns inga garantier.

En person kan motionera flitigt, äta hemlagad och nyttig mat i lagom stora portioner och helt skippa tobak och alkohol – bara för att ändå dö av en hjärtinfarkt vid 47 års ålder. Knall fall.

Vi kan förbättra oddsen, men i slutändan vinner banken.

Tillvaron är inte rättvis.

Men inte sjutton kan man väl säga det till ungarna?

Precis som man inte kan gå in för att lära dem att vissa får nöja sig med gurka, medan andra får vindruvor som belöning för samma arbete.

Även om det är så det är.

Mer läsning

Annons