Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bo-Anders gillar att vara byråkrat

/
  • Att hata byråkrater är lika självklart som att sova på natten. Men Bo-Anders Öberg menar att det är tack vare ordning och reda och en fungerande administration som Sverige blivit ett av världens modernaste länder.
  • Bo-Anders Öberg bläddrar i gästboken på byråkratmuseet på Mannaminne i Häggvik.
  • Musholk för den moderna datamänniskan.
  • Nya kommunikationslösningar gjorde byråkratens arbete enklare. Från slutet av 1800-talet började telefonen användas.
  • En tvättäkta Underwood från början av 1900-talet. Skrivmaskinen uppfanns redan på 1700-talet, men slog igenom som hjälpmedel på kontoren under 1800-talet.
  • En av de allra första pennvässarna.
  • Byråkratimuseet finns på Mannaminne i Häggvik.
  • Dokumentportföljerna har skiftat i utseende genom åren
  • Kassaapparaten gjorde handlarens jobb enklare.
  • Den tekniska utvecklingen har gått snabbt och datatekniken har inneburit stora förändringar. De första datorerna hade mycket blygsam minneskapacitet.

Paragrafrytteri, krångel och tjänstemannavälde....
Nämn ordet byråkrati och de flesta suckar tungt.
Men inte Bo-Anders Öberg. Han startade ett museum för att visa på motsatsen.
– Det är byråkratin som byggt Sverige, säger han.

Annons

Efter ett helt liv som tjänsteman och "byråkrat" företrädesvis inom landstinget har Bo-Anders samlat på sig en och annan pryl. Det handlar om gamla dokument, tekniska hjälpmedel och utrustning som varit nödvändiga i det dagliga värvet.

Den digitala revolutionen har förändrat kontoren. I takt med att nya hjälpmedel och kommunikationslösningar slagit igenom har Bo-Anders Öbergs samling av gamla skrivmaskiner, datorer och telefoner växt sig allt större.

Till slut räckte inte garaget och förråden hemma i villan på Södersundsvägen i Härnösands till längre.

Han startade ett museum. Att kliva in i byråkratimuseet på Mannaminne i Häggvik är som att göra en tidsresa mer än 100 år bakåt i tiden. Här samsas skrivmaskiner från tidigt 1900-tal med de allra första datorerna med blygsam minneskapacitet.

Att hata byråkrati är lika självklart som att sova på natten. Men till skillnad från gemene man suckar inte Bo-Anders när ordet kommer på tal.

– Det är tack vare den byråkratiska processen som Sverige blivit ett av världens modernaste länder. Att det finns en fungerande administration och förvaltning, understryker han.

Historien går bakåt, ända till 1600-talet. I kyrkböcker och utdrag från provinsialläkarnas journaler har han kunnat skapa sig en bild av hur landet förvaltades. Bo-Anders har läst om de fruktansvärda häxbålen i Torsåker, men även mindre dramatiska händelser som när bönder behandlades för hästbett och unga män fick inkallelseorder till värnplikten.

– Ordning och reda kännetecknar Sverige som land flera hundra år bakåt i tiden. Det var noga med statistik och bokföring. Men i begynnelsen såg det inte ut så. Då gick det också som det gick och många levde i armod, säger han.

Det som många förknippar med krångel, blanketter och tjänstemannavälde kallar i stället Bo-Anders Öberg demokrati.

– Utan lagar och regler fungerar det inte. Sverige har byggts tack vare byråkrati. Offentlighetsprincipen och diarerum är delar i detta.

Bo-Anders vill att vi minns den gamle tjänstemannen som en rättskaffens hedersprick som följde reglerna, inte den som fattade beslut efter den som blev mest glad över besluten. Det är därför vi söker bygglov och betalar skatt.

En rundvandring på byråkratmuseet är som en intressant historielektion. Här läser vi allt ifrån spisordning vid Härnösands lasarett 1875, ordningsföreskrifter för velociped i samma Härnösand 1875 till driftsbokslut för Sollefteå sjukhus 1966.

På hyllorna trängs portföljer i alla dess modeller med räknemaskiner från anno dazumal och annan teknisk utrustning som använts i administrationen.

– Den tekniska utvecklingen har gått snabbt de senaste 50 åren. Datatekniken har inneburit stora förändringar. Hur många i dagens generation vet ens vad en skrivmaskin är? Kanske vet de efter ett besök på mitt museum.

Mer läsning