Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Boendeplatser blockerade för nya asylsökande – Migrationsverket: "Det är ett jätteproblem"

/

I Västernorrland bor 730 personer i asylboenden, trots att de har fått uppehållstillstånd. Det är en stor bromskloss i Migrationsverkets jakt på anläggningsboenden.
– De ska inte bo där, men gör det eftersom de inte kommit vidare ut i samhället. Det är ett jätteproblem, säger Sophia Öhvall Lindberg, presskommunikatör på Migrationsverket.

Annons

Flyktingströmmen ökar för varje dag. Bara under den senaste veckan har drygt 9 000 personer flytt till Sverige. Migrationsverket dammsuger landet på boendeplatser och bedömer läget som akut.

– Vi har sedan två veckor tillbaka börjat använda evakueringsboenden, som sovsalar och dylikt. Och nu, som ett sista steg, planerar vi boenden i tält.

Läs även: Flyktingarna vägrade stanna på Åstön – lämnade platsen till fots

Samtidigt hyr Migrationsverket lägenheter och platser på tillfälliga boenden för asylsökande, men de är upptagna av personer som redan fått uppehållstillstånd. Det handlar om drygt 10 000 personer i Sverige. I Västernorrland är det 730 personer.

– De bor där för att de inte får något annat boende, säger Sophia Öhvall Lindberg.

– Det är ett jätteproblem och mycket olyckligt. Både att platserna är blockerade för nya asylsökande. Men också för att processen att komma in i samhället bromsas upp, för de som fått uppehållstillstånd.

Den processen, etableringsfasen, kunde tidigare börja bara någon månad efter att en person fått uppehållstillstånd. Nu kan det ta något år, och personen är tvingad att bo kvar på asylboendet.

Läs även: Flyktingbarnen kostar 15 miljoner kronor extra

Migrationsverket ansvarar för migrationsfrågan, det vill säga de asylsökande och den processen. När en person får uppehållstillstånd tas ansvaret för den personens etablering i samhället över av arbetsförmedlingen, kommunerna och länsstyrelserna.

– Kommunerna måste börja ta emot de som fått uppehållstillstånd och det gick vi på Migrationsverket nyligen ut med en vädjan om. Vi kan inte göra så mycket mer än det. Vi kan ju inte byta lås på lägenheterna där personer med uppehållstillstånd bor, boenden som vi borde ha till förfogande till nya asylsökande, säger Sophia Öhvall Lindberg.

Hon beskriver integrationspolitiken som en kedja där flera länkar brister eller till och med saknas.

För att förklara det målar Sophia Öhvall Lindberg upp en bild av en kille som fått uppehållstillstånd.

– Vi kan kalla honom för Ahmed Muhammed och vi kan säga att han bor i ett asylboende i Sundsvall. När han får uppehållstillstånd har han rätt att flytta till en kommun. Och det ska arbetsförmedlingen ansvara för.

Läs även: Nu kan Holm få ett flyktingboende

– Kommunerna ska tillsammans med länsstyrelserna ha kommit överens om hur många personer med uppehållstillstånd respektive kommun ska ta emot.

– Säg att Ånge har sagt att de har 30 platser för nyanlända (personer med uppehållstillstånd) och de har bara tagit emot 10. När man sedan kollar med Ånge, om de kan ta emot Ahmed Muhammed, säger de nej, med motiveringen att de inte har några mindre lägenheter i kommunen.

– Det här är bara ett exempel på hur det ofta ser ut, och i det här läget har arbetsförmedlingen inget att sätta emot.

Sophia Öhvall Lindberg anser att hela problematiken bottnar i att det finns för få bostäder i landet.

– Eftersom personer med uppehållstillstånd fyller många platser som egentligen är vikta för asylsökande måste vi på Migrationsverket skapa ännu fler tillfälliga asylplatser. Det här blir en enda stor rundgång.

Det komplexa dilemmat med bristen på asylplatser i Sverige skulle inte lösas helt om de drygt 1 000 personerna med uppehållstillstånd fick annat boende.

– Men det skulle underlätta oerhört mycket, säger Sophia Öhvall Lindberg.

Mer läsning

Annons