Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Är läkares jourkomp för generös eller för snål?

Annons

Att i spalterna på något sätt kritisera eller angripa en redan svag grupp i samhället brukar leda till protester. Det finns nästan bara en sak som leder till mer protester, det är att kritisera en stark och privilegierad grupp. Häromdagen kommenterade jag på ST.nu läkarnas jouravtal efter att nyheten om länsverksamhetschefen Ulf Janssons kompberg – han har samlat på sig åtta år av kompledighet – blev känd. Min tes var att läkarnas jouravtal är för generöst.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Många läkare tycks ha känt sig utpekade som giriga och har hört av sig. Det är bra, frågan förtjänar en rejäl genomlysning. Poängen var förstås inte att peka ut enskilda läkare, jag var till exempel noggrann med att påpeka att Jansson inte gjort något fel, utan påvisa att det är ett systemfel som gör att kompberg kan byggas upp så som skett i hans fall.

Läs mer: Länsklinikchefen har åtta års fridagar att plocka ut: "Ta det med den som betalar lönen."

Läs mer: Sjukhusläkarnas jourkomp är ofta orimligt generös.

Lite förenklat har två argument förts fram av de läkare som har hört av sig.

1. Villkoren är inte alls för generösa. Tvärtom så får läkare för lite kompensation när de jobbar natt och helger eftersom de bara får betalt för den aktiva tid de jobbar i stället för hela jourperioden.

2. De generösa villkoren behövs för att kunna locka människor till läkaryrket.

För mig framstår de två försvarslinjerna som ömsesidigt uteslutande. Kanske skulle kritikerna bestämma sig för en av de två. Nu kan det förstås vara så att också läkare kan tycka olika om villkoren, vilket om inte annat visar att bilden inte är så enkel som en del av kritikerna vill göra gällande.

Svenskt Näringsliv skriver i sin rapport "Mot en patient- och behovsstyrd hälso- och sjukvård" att mellan 20 och 25 procent av läkarnas lön kommer från ersättningen för jour eller beredskap. Medellönen för en läkare är knappt 50000 kronor (medianlönen, om den befinns mer intressant, ligger ungefär 1000 kronor lägre) i månaden, vilket ger att mellan 10000 och 12500 av detta kommer från jour. Var och en kan själv avgöra om man tycker att det är generöst eller snålt.

Punkt två ovan tillåter jag mig att lämna därhän utan att gå in närmare på den. Jag är förvissad om att rekryteringen till läkaryrket inte står och faller med ett generöst avtal för jourkomp. De eventuella läkare som skulle välja yrket av den anledningen är kanske i alla fall inte de man helst av allt vill se i sjukhusets korridorer med läkarrocken på.

Låt mig åter vara tydlig med att jag naturligtvis tycker att den som arbetar obekväm arbetstid, som nätter och helger, ska ha kompensation för det. Antingen i form av pengar eller ledighet (i vissa fall både och). De gäller läkare såväl som sjuk- eller undersköterskor, busschaufförer eller vilken annan yrkeskategori det nu handlar om. Att alla inte har samma villkor är egentligen inte märkligt, till exempel ser OB-ersättningen för hotell- och restauranganställda helt annorlunda ut än den gör för dem som arbetar i handeln.

I min text lyfte jag också fram ett räkneexempel av nationalekonomen Stefan Fölster som visade att en läkare som jobbar jour fyra helger kan få ledigt motsvarande fem veckors extra semester. Exemplet är förstås draget till sin spets – varför jag också kallade det för ett "extremexempel" – och det är vanligtvis inte så jourkompen används, men bara att det är möjligt visar på absurditeten i systemet.

Jag finner det också lite märkligt att den grupp som driver linjen att jourkompen egentligen är för snål ändå tycks vara väldigt snabba med att dra en lans för att försvara systemet.

Ett förslag jag förde fram var ökade möjligheter för landstingen att schemalägga läkare även nätter och helger. Många har påpekat att detta har utretts och befunnits vara mindre kostnadseffektivt än att ha läkare på jour på obekväm arbetstid. Såvitt jag kan se, utan att ha läst varenda utredning på området, så tycks slutsatserna vara delade: Om andelen aktivt arbete under jouren är hög är schemalagd arbetstid mer effektivt, är den låg är dagens ersättningssystem mer effektivt. Om den övergripande slutsatsen är att schemaläggning skulle vara ett dyrare och mindre effektivt alternativ har jag förstås inga problem att ändra mig. Det viktiga är att se till att tillgången på läkarkompetens kan säkras under dygnets alla timmar och att det kan ske på ett så effektivt sätt som möjligt.

Jag är medveten om att det inte är alldeles lätt att förändra en parameter utan att det får följdeffekter, att ersätta jourkompen med en schemaläggning nattetid skulle få följder på dagbemanningen varför det förstås blir viktigt att ta ett helhetsgrepp om, eller när, något ska förändras på detta område.

För just Västernorrlands del är dessutom ett av problemen att vi har för många sjukhus med fulla jourlinjer i förhållande till länets befolkning. Landstingets resurser räcker helt enkelt inte till, vilket är en av orsakerna till att jag på ledarplats har försvarat de besparingsförslag som har haft syftet att minska antalet jourlinjer.