Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Arkitekt Hans Gillgren: Venedig är en bättre förebild för Sundsvalls stadsbyggnad än Umeå

Artikel 11 av 25
Skyskrapan på Stora torget
Visa alla artiklar

Vad är Sundsvall för sorts stad?
Stadsbyggnadsfrågor väcker känslor och debatt. Men en åsikt grundad på kunskap är alltid bättre och hållbarare.
Därför har arkitekten Hans Gillgren gjort en stadsmiljöanalys där han undersöker Stenstan – i termer av historia, internationella jämförelser och förstås modeller med och utan skyskrapa.

Annons

Läs också: Uppskattade förslaget – slå ihop Stora torget och Vängåvan: ”Kul att många gillar min skiss”

Hans Gillgren är verksam i Sundsvall men har sysslat med stadsbyggnadsfrågor på många platser. Redan när han säger att "byggnader är pjäser och objekt, men stadsbyggnad är summan av dem" glimtar hans ledstjärna fram: när du bygger nytt – se vilken stadskaraktär som finns i husets omgivning och utgå från den.

Även om arkitektur räknas som en konstart är en arkitekt, menar han, inte fri att göra vad hen vill på samma sätt som en konstnär som målar en tavla.

– En tavla ingår inte i ett sammanhang. Arkitektur ska hålla länge och kan inte enkelt bytas ut efter ett tag, säger han.

Därför är konstnären fri, medan konsthantverkaren måste underkasta sig föremålets funktion och arkitekten vara lyhörd för både funktion och sammanhang. Modernismens slagord "fuck the context" blir därför inte lyckat. Hur duktiga modernisterna än har varit att sälja in tanken att stilbrott alltid är spännande medan referenser till äldre tider är pastischer.

Men varför är det alltid bättre att bygga något i kontrast till ett områdes karaktär? Varför är tidens ideal alltid att föredra, bara för att det känns modernt och häftigt just nu?

– Ska man vara elak kan man säga att det handlar om att manifestera makt, att skaffa sig uppmärksamhet. Men om man har en kör får inte en röst sjunga något helt annat. Då låter det inte bra, säger Hans Gillgren.

Och Sundsvall är just en kör. I sin analys jämför Hans Gillgren centrala Sundsvalls jämna skyline, där GA-kyrkan är högsta punkt, med klassiska europeiska städer som Venedig och Paris, och även Gamla stan i Stockholm. Ingenstans låter man ett modernt höghus sticka upp och trasa sönder den sammanhållna äldre bebyggelsen som är stadens signum.

– I Venedig är det bara kampanilerna, klocktornen, som sticker upp. De centrala delarna av Paris är också förskonade från moderna höghus, undantaget Tour Montparnasse och det skulle man inte göra om i dag. Nu lägger man höga hus i förorten, säger han.

Läs också: Ett höghus kan bli startskottet för fler: "Svårt säga nej till fler höga byggnader om man sagt ja till en"

Så har det hittills gjorts i Sundsvall också. Skönsberg och Skönsmon är 50-talsområden med accenter i form av punkthus. De fungerar i sina sammanhang och är OK om man gillar förstaden som modell, tycker Hans Gillgren. Och det påverkar inte stadens ansikte utåt. Men att Sundsvall ska försöka efterlikna New York och Chicagos tandrad av skyskrapor, eller ens de enstaka gaddar som sticker upp ur centrala Umeås och Örnsköldsviks stadsbyggnadsgarnityr, tycker han är befängt. Varken Umeå eller Örnsköldsvik har ju haft något att förlora på att stoppa in höghus här och var.

– Umeå var en tvåvånings trästad som tidigt demolerades. Därmed kan man göra vad man vill nu, eftersom en sammanhållen stadsbyggnad ändå inte är att tänka på, säger han.

Örnsköldsviks bakgrund är snarlik: en stadskärna av små trähus, som alla andra Norrlandsstäder - utom Sundsvall. Vår stad är unik i att ha byggts för att vara en liten europeisk storstad långt uppe i norr. Det är i samma liga som Östermalm i Stockholm, Berlin eller Wien vi spelar, och det bör vi vara medvetna om.

– Låt New York och Chicago ha sin profil. Varför ska Sundsvall vara med i det racet och sälja ut sin unika karaktär? säger Hans Gillgren.

Men kan man inte bygga något alls på torget då? Jo, det är full tänkbart. Men det finns en hel del att fundera över först. En fråga är hur man värnar det ovanligt stora öppna stadsrummet Torget-Esplanaden-Vängåvan, det som till exempel låter Hirschska huset synas ur de flesta synvinklar. En annan är vilket innehåll eventuella byggnader på den delen av torget ska ha. En tredje är hur en eller flera sådana byggnader ska utformas för att stärka Stenstadens karaktär i samklang med riksintresset.

– Även om det var en tillfällighet att det stora stadsrummet uppstod så är det en del vad vi har. Min slutsats i stadsmiljöanalysen är att man kan bygga max två våningar för att inte sabba det, säger Hans Gillgren.

Sedan är det givet att ett torg ska vara till för allmänna ändamål, inte för privatbostäder. Läget kräver ett publikt innehåll, menar Hans Gillgren.

– Det kanske kan vara en restaurang, som nyss, med uteservering i torgets kvällssolsläge. Eller en bättre scen för evenemang på torget med serviceutrymmen, säger han.

Han menar att det är en avancerad arkitektuppgift att utforma byggnader för den här delen av torget.

– Det handlar varken om att efterlikna 1890-talsbebyggelsen eller att skapa största möjliga kontrast och avvikelse från Stenstans karaktär, som höghuset, utan att samspela med och förstärka stadskaraktären. Möjligen med mindre byggnader, som i Kungsträdgården och på Blasieholmskajen framför Grand Hotel i Stockholm.

Han är positiv till en arkitekttävling, där förutsättningarna är att bidragen bygger på Stenstans karaktär och tillvaratar dess riksintresse.

– Det går inte bara att säga till exploatörer och deras arkitekter: "kom hit och hitta på något". Vi måste veta vilka värden vi har och hur vi ska utveckla dem. Argumentet för höghuset, att vi ska se framåt och inte vara bakåtsträvare, håller inte. Om det är något som besökare i framtiden kommer att åka hit och fascineras av så är det Stenstan och knappast ett höghus.

– Det skulle bara demonstrera att Sundsvall inte förstår sitt eget bästa. Vem av Venedigs 12 miljoner årliga besökare skulle åka dit för att titta på en skyskrapa? säger Hans Gillgren.

Läs mer om höghuset: Fakta kvarstår om Torg1

Ett enda höghus kan inte rädda Sundsvall