Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att sälja utan att synas 

Annons

Irriterar du dig på reklam? Det är begripligt. Reklam syns i allt fler sammanhang och kan utan tvekan uppfattas som påträngande. Men reklam fyller också många viktiga funktioner. På den mest grundläggande nivån är det inte mycket att diskutera: Reklam är en oundviklig del av det öppna samhället. Har vi fri företagsamhet och dessutom yttrandefrihet, måste producenter naturligtvis få lov att berätta om sina produkter för potentiella konsumenter.

I en allmän kakofoni av superlativer och specialerbjudanden blir emellertid konsumenterna snabbt avtrubbade. Svunnen är den tid då vi svenskar skyndade till biograferna före utsatt tid för att inte missa reklamfilmen. Numera anstränger sig många för att undvika reklam. Vi kokar kaffe i reklampauserna på TV och vi kan installera datorprogram som sållar bort reklamen från sajter på nätet.

Reklammakarna har naturligtvis knep för att behålla vår uppmärksamhet. En trend som pågått under lång tid är exempelvis att reklamen personanpassas. På basis av vilka böcker vi beställer, vilka filmer vi tittar på och vilka ord vi använder när vi skickar e-post, får vi erbjudanden om produkter och tjänster som vi förväntas vara särskilt intresserade av. Fenomenet är omdiskuterat, men det finns flera fördelar. 

Reklamen finansierar tjänster som annars skulle kosta pengar. Fotolagring, musiklyssning, e-post och kartor över hela världen är bara några exempel på vad vi vant oss vid att ha tillgång till utan att behöva betala på något annat sätt än genom att se reklam. Den personanpassade elektroniska reklamen är dessutom miljövänlig jämfört med att bära ut reklamblad till brevlådor.

En mer problematisk trend är reklam som inte ser ut som reklam. Annonser kostar pengar och läses mer kritiskt än nyhetsartiklar. Därför försöker många få ut sitt budskap genom andra kanaler – exempelvis genom att få journalister att på nyhetsplats skriva om ett visst företag eller återge ett visst budskap. Den här typen av gratisreklam är av allt att döma ganska vanlig idag, inte minst inom samhälle, ekonomi och politik.

Ett opinionsmätningsinstitut som vill bli känt kan lätt göra en mätning med uppseendeväckande resultat. Det är ingen konst om man inte är så noga med sådant som hög svarsfrekvens och representativa urval. Om knepet fungerar kommer nyhetsjournalister i hela landet att göra institutets namn känt genom sina artiklar.

En ny bank som vill få uppmärksamhet kan exempelvis göra en prognos över svensk ekonomi som avviker rejält från vad andra spått. Vips har man gratisreklam på ekonomisidorna. Företag som säljer pensionsförsäkringar skaffar sig en chefsekonom som kommer fram till att folk borde pensionsspara mer. Listan kan göras lång.

Självfallet står det vem som helst fritt att försöka övertyga journalister om att just deras budskap är värt en nyhetsartikel. Just därför är det viktigt att journalister och läsare är på sin vakt. Den värsta reklamen är den du inte vet om att du utsätts för.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons