Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avslaget, tröttsamt och utan spänning

Annons

konsert

Neil Halstead

Pipeline Lördag

Betyg 3

Neil Halstead med två vänner tog sig från England till Pipeline och bjöd på en 16-låtarsspelning. Tyvärr var stämningen generellt rätt loj och avslagen. Låtarna avlöste varandra i en snarlik stämning och saknade spänning och kontrast. Även Neil verkade lite trött fast han fick till ett par bra skämt i mellansnacken.

Men vi får ju inte glömma att det faktiskt är bra ändå, mycket bra. Här står tre killar som ser ut och låter som att de bara låtit håret växa, ungefär som att det händer mer på jorden än att den snurrar. Och det akustiska folk-popiga soundet tillsammans med basgången, och givetvis Neils honungsröst blir en skön avkoppling från snöslasket utanför dörren.

Spelningen känns lite vemodig, men också lite glädjande på samma gång, bäst blir det dock när bandet kliver av scenen en stund (vätskepaus?) och lämnar Neil själv. Det känns mycket mer dynamiskt, mycket mer ärligt, när han drar av ”You gotta give what you take” som följs upp av ett par låtar till.

En av mina vänner hade refererat till det här som bra sovmusik. Kanske har hon rätt. Skämt blandas med allvar i texterna, och kärleken får också rätt mycket utrymme.

Bäst var nog ”A gentle heart” någon låt innan extranumren. Spelningen belönades med en redig applåd och jag säger bara: rock on Neil!

Linus Werner