Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Backholm Bohlin: Riksbanken bär ett stort ansvar för skuldboomen

Artikel 5 av 6
Ledare om ekonomi
Visa alla artiklar

Svensk ekonomi är robust och statens skuldsättning är låg. Ändå är vi sårbara. Riksbanken argumenterar i sin senaste stabilitetsrapport som publicerades på onsdagen att hushållens höga skuldsättning utgör det största hotet mot den svenska ekonomin.

Märkligt nog idkar Riksbanken ingen riktigt självkritik. I stället konstaterar man krasst: ”Skuldsättningen har gått hand i hand med kraftigt stigande bostadspriser.”

Det som sker när man håller nere räntorna och gör det rekordbilligt att låna pengar är att priserna på tillgångar som aktier och bostäder drivs upp.

Med tanke på att Riksbanken länge har varnat för hushållens ökande skuldsättning så hade det varit logiskt att försiktigt höja räntan. Men det är uppenbart att Riksbanken tycker att det är viktigare att försöka nå inflationsmålet.

En höjning av bolåneräntorna med 1 procentenhet motsvarar 10000 kronor mer i räntekostnad per år på varje lånad miljon.

Bostadspolitiken har under flera decennier varit misskött. Det är först under senare år som byggandet har tagit fart, även om mycket tyder på att det nu har nått sin topp. Avsaknaden av marknadsmässiga hyror har gjort att det mest byggts bostadsrätter. På många håll är det nästan omöjligt att få tag i en hyresrätt. Det som då kvarstår är att ge sig in på bostadsmarknaden och skuldsätta sig som alla andra.

Det stora problemet är om det är många hushåll som har belånat sig mer än vad de klarar av om räntan stiger. Särskilt om det skulle sammanfalla med en nedgång av bostadspriserna (i värsta fall med skulder som överstiger det nya marknadsvärdet på bostaden).

En höjning av bolåneräntorna med 1 procentenhet motsvarar 10000 kronor mer i räntekostnad per år på varje lånad miljon. Med tanke på att många hushåll kan ha ett par, tre miljoner i lån och räntan historiskt har varit åtskilliga procentenheter högre än i dag så säger det sig självt att hushåll med små marginaler i sin budget befinner sig i riskzonen.

Tyvärr är det så att de som behöver det mest är de som förmodligen har haft möjlighet att lägga undan som minst.

Man kan förstås hoppas att hushållen har använt de här åren med onormalt låga räntor till att amortera ner sina skulder och/eller att bygga upp ett buffertsparande så att de har pengar att ta av när räntekostnaderna kan öka med ett par tusenlappar i månaden. Tyvärr är det så att de som behöver det mest är de som förmodligen har haft möjlighet att lägga undan som minst.