Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Backlunds storspel hjälpte inte

Johan Backlund storspelade.
Men det hjälpte föga när så gott som alla andra i Timrå IK underpresterade.
– Det fanns ingen som var beredd att genomföra det skitjobb som måste göras om man skall lyckas i en match. Alla åkte bara omkring, sade tränaren Challe Berglund efter 3–2-förlusten mot jumbon Södertälje.

Annons

Att förlora med uddamålet i en bortamatch borde betyda att kampen varit jämn.

Men Södertäljes 3–2-triumf i går kväll är siffror som döljer vad som verkligen hände på isen. Utan en storspelande Johan Backlund i målet hade segern blivit betydligt större.

Och hade Bengt-Åke Gustafsson suttit på läktaren kanske han hade tänkt om när det gällde valet av målvakter till den stundande turneringen i Moskva. Så outstanding var Timrå-keepern.

– Ja, han var den ende som gjorde sitt jobb, sade också Timrås tränare Challe Berglund efter matchen.

Han var misslynt med vad hans spelare hade presterat under de 60 minuterna.

Kunde den tama insatsen bero på trötthet, att spelarna var slitna?

– Absolut inte, dundrade Challe Berglund och fortsatte:

– Vi hade ett minibreak i förra veckan och nu är det ju snart matchuppehåll. Då har man ingenting att skylla på.

Ord och inga visor från en tränare som inte hade så mycket att glädjas åt denna afton.

Ändå hade Timrå 2–2 och därmed en poäng inom räckhåll när endast 12 minuter återstod av matchen. Men då, när en av lagets bäste utespelare, Björn Svensson satt utvisad, lyckades Martin Cibak avgöra för hemmalaget.

– Det var ju rätt typiskt att det var en utvisning som till slut avgjorde. Precis som i vårt förra möte med Södertälje här och i matchen mot Djurgården så föll vi på utvisningar i den sista perioden. Jag tycker att vi borde ha lärt oss den läxan vid det här laget, sade Challe Berglund.

Timråtränaren pekade på att laget dragit på sig tre utvisningar i den sista perioden, vilket förstås är för mycket.

– Men samtliga utvisningar var riktiga, så det var vi själva som ställde till det, konstaterade Berglund.

Ett mått på Södertäljes överlägsenhet kan utläsas i skottstatistiken som värdarna vann med 37–19. Framförallt i mellanakten var det spel mot ett mål, vilket också statistiken visar, 21–4 i skott i hemmafavör.

Johan Andersson hade sin förklaring till varför Södertälje dominerade så kraftigt.

– Vi fick inte tag i dem i mittzonen där de skickligt byggde upp sina anfall. Och får de ordning på spelet där så är de farliga i anfallszonen. Det kände vi till men vi kunde ändå inte förhindra det, sade Andersson, som liksom övriga Timråspelare var besviken över sin insats.

Om man skall finna några ljusglimtar i Timråmörkret så kan man i alla fall konstatera att lagets spelmässigt bästa period var matchens sista.

– Jag tyckte vi hängde med bra då och framförallt sedan vi kvitterat till 2–2 (Petr Tenkrat) så tyckte jag att vi spelade riktigt bra, menade Johan Andersson.

Men inte ens den mest inbitne Timråsupporter kunde ändå protestera när Cibak till slutavgjorde det hela.

Det här var Södertäljes kväll från början till slut.

Jan Nicklasson