Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slutspelsstuk – med fel slut

Annons
Fullt på läktarna, hett på planen och ovisst in i det sista. I 40 effektiva minuter bjöd Sveriges för tillfället två bästa lag på en basketfest fullt värdig vilken slutspelsfight som helst.
Och vad ska man säga om introt med Hilda Zonett och Robert Bergh inkörandes med matchbollen?
Jo, världsklass! Inte sedan trialåkarna från Njurunda MK dönade uppför läktartrapporna har maestro Anders Jansson lyckats få Sporthallspubliken så häpen och fascinerad.
Det var egentligen bara ett fel, om vi nu ska leta fel mitt i novembermyset, och det var att Plannja vann.
Men slutpunkten var så passande och typisk för matchen att man har svårt att förbanna ödet alltför länge...
Norrbottningarnas guard Andrew Mitchell var, tillsammans med Quinnel Brown i Dragons, matchens absolut bästa spelare och när Plannja fick sätta bollen i spel efter en time-out med sju sekunder kvar var det Mitchell som skulle ta sista skottet.
Det gjorde han också.
Men först i matchens absolut sista sekund. Från halvdistans.
Studs i ringen en gång, samtidigt som slutsignalen ljöd, snurr i luften och i korgen.
Mer dramatiskt kan det förstås knappast bli.
Eller kan det det?
Jag är faktiskt beredd att hålla med just Andrew Mitchell, som efteråt konstaterade, att det var nog inte sista gången de här båda lagen kommer att spela en så här tät och oviss match...
Tätt och ovisst, var det alltså.
Och svängigt.
Största poängöverläget hade Dragons, som under några magiska minuter i första perioden gick från underläge, 2 8, till ledning, 16 8. Det vill säga: 14 raka poäng och åttpoängsledning!
Bitvis dominerade \"tvillingtornen\" Palm och Kjellbom våldsamt under korgarna. Och när också Quinnel Brown var på sitt bästa returtagarhumör var det inte lätt för Plannjas insidespelare. Endast John Pettersson, som numera lagt Rosendahl till sitt efternamn, kunde mäta sig med sundsvallarna någorlunda. Men där inne var det trots allt långa stunder Dragons match.
När inte Mitchell gick på genombrott, vill säga.
För där hade inte hemmalaget något riktigt bra motvapen. På hela matchen.
Och det är i och för trösterikt att veta inför kommande Norrlandsderbyn och SM-slutspelsmatcher att det finns mer att ta ut av det här Sundsvallslaget.
Jättelike Joakim Kjellbom fick inte riktigt chansen att spela fullt ut, då han tidigt kom i foulnöd och med tre minuter och 28 sekunder kvar att spela kom den femte och sista foulen.
Morsning och good night för \"Jocke\" och Dragons, som då låg under med tre poäng.
En chansing ledde fram till kvittering och det dramatiska slutet, men visst behövs Kjellbom i än bättre slag i en hel match för att gulddrömmarna ska bli sanna.
Dessutom var bänkspelarna beskedliga i går kväll. Endast fyra poäng bokfördes från det hållet, så där finns också litet mer att ta utav när det börjar våras.
Däremot fick vi ett glatt besked från Adam Alexander, som rätade ut ett av mina gamla frågetecken.
Det som handlar om trepoängare. Fem av sex trepoängsskott och 19 poäng totalt från den kvicke och starke lagkaptenen är ett utmärkt och på sikt nödvändigt facit. Härlit att se!

Mer läsning

Annons