Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Beskedet: Förre Brynässpelaren tvingas avsluta karriären efter hjärnskakningarna: "Det har varit väldigt jobbigt"

22 år gammal får han ge upp sin stora pojkdröm.
Förre Brynässpelaren Alexander Lindgren har spelat sin sista hockeymatch.
Åtta hjärnskakningar varav den senaste gav en liten blödning på hjärnan gör att han nu tvingas sluta.

– Jag har mått så otroligt dåligt och till slut blev det nästan bara en lättnad att ta beslutet även om det självklart är dubbla känslor. Jag har verkligen älskat sporten sedan jag var liten och brunnit för det här, säger Lindgren som efter två säsonger med Brynäs flyttade till Timrå inför den här säsongen.

Han låter samlad, lite sorgsen på rösten och dämpad. Beslutet togs på måndagen tillsammans med läkare och expertis. Det har knappt sjunkit in än och huvudvärken pulserar samtidigt från den senaste hjärnskakning som kom i höstas. Den andra under tiden i Timrå.

– Jag hade två ordentliga med Brynäs ifjol också och så fyra stycken under pojk- och juniortiden. Klart att det blir för mycket till slut. Han man fått en så blir det enklare att drabbas igen. Den sista jag fick var bara en normal tackling och en vanlig hockeyspelare hade bara skakat på sig och spela vidare. För mig blev någon månad med fruktansvärd huvudvärk.

Sedan dess har det varit långa, tunga och jobbiga stunder för att försöka komma tillbaka till ett något så när vanligt liv. Men det har varit svårt.

– Jag tappar fokus, blir lätt irriterad, på nätterna ilar det i hela huvudet och det blir inte många timmars sömn. Jag har fått äta väldigt starka tabletter.

Efter den senaste smällen så har han undersökt mer noggrannt uppe i Sundsvall. En magnetröntgen gjordes och svaret kom i slutet på förra veckan. Det syntes en liten blödning inne i hjärnan.

– Jag är väldigt glad att den gjordes och att jag inte utsatte mig för något mer. Redan efter smällarna ifjol och den tidigt i höstas funderade jag i om det var värt det här. Om jag skulle tvingas sluta. Nu fanns det ingen val och även om det känns skit just nu är det här det enda riktiga.

Valbokillen fyller 23 år i februari och skulle rimligtvis ha väldigt många år kvar som hockeyspelare.

– Så är det. Men jag kan ändå tänka att jag fick leva mitt drömliv ett tag. Mitt stora mål när jag var liten var att få spela med Brynäs och jag fick ett kontrakt och spelade i SHL två säsonger. Det var verkligen en dröm.

Han är kvar i uppe i Sundsvall och har stort stöd av både klubben och familljen hemma i Valbo.

– Pappa kommer upp och håller mig lite sällskap i veckan och jag pratade länge med Timrås sportchef "Nubben" Norberg. Jag får stanna kvar här så länge jag vill och det kanske blir någon roll i klubben för att hålla kontakt med grabbarna säsongen ut. Kanske hjälpa Anders Huss som materialare eller nåt. Vi får se.

Just nu tar han bara en dag i taget. Stannar upp och tänker ändå på att han hade tur som fick göra den där magnetröntgen.

– Det har inte varit normalt på något sätt att må som jag har gjort egentligen det senaste året. Jag vill leva ett normat liv i framtiden och om det då blir utan att spela hockey så då får det vara så, säger Alexander.

Mitt i det dämpade och sorgsna finns en klok ung man som tog ett beslut som ändå var rätt enkelt...