Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biskopen: Migrationsverket måste ta tro på allvar – stora brister i bedömningen av konvertiter

Annons

I dag den 16 januari samlas svensk kristenhet till förbönsgudstjänster runt om i landet, även här i Västernorrland. I Stockholms city och en del andra platser genomförs även ljusmanifestationer. Landets kyrkor och kyrkoledare gör detta för att uppmärksamma de brister som finns i Migrationsverkets bedömning av konvertiter, det vill säga människor som byter religion.

Sveriges kristna råd (SKR), en sammanslutning av de flesta kristna samfunden i Sverige, menar i ett upprop att Migrationsverket i sin bedömning av konvertiter i asylprocessen allt för ofta brister i respekt för den grundlagsskyddade religionsfrihet som gäller alla i vårt land.

Att hantera kristen tro på detta sätt medför stor rättsosäkerhet.

Enligt SKR som tagit del av Migrationsverkets protokoll och beslut, insatta jurister samt medias rapportering verkar Migrationsverken uppfattning fortfarande vara att kristen tro handlar om kunskap om trossatser. Detta trots tidigare kritik. För att avgöra om den asylsökande är kristen på riktigt ställs frågor som vida överstiger nivån på kyrkornas konfirmandundervisning. Att hantera kristen tro på detta sätt medför stor rättsosäkerhet. För det första kan man ge olika svar på många frågor, beroende på vad man menar med de olika begreppen och vilket samfunds tolkning man utgår ifrån. För det andra och än allvarligare är att denna kunskapsrelaterade bild av kristen tro inte går att likställa med valet att bli kristen. Religionssociologisk forskning visar att det som drar människor till kristen tro och kristna församlingar i första hand handlar om relationer och en meningsskapande livsstil. Detta uttrycks inte i kunskapsförhör och utantilläxor utan manifesteras i riter, traditioner och gemenskap. Praxis och andliga upplevelser föregår den intellektuella reflektionen.

Kristna människor lever i stor utsatthet på många håll i världen.

I sitt upprop pekar också SKR på att kristna människor lever i stor utsatthet på många håll i världen, vilket också gäller i flera av de länder som de asylsökande lämnat. En kristen konvertit som utvisas till Afghanistan eller Iran och som vill leva efter sin övertygelse löper tveklöst risk för förföljelse.

Utifrån min erfarenhet av dessa frågor kan jag bara stryka under SKR:s betoning av att en konvertering till en annan trosövertygelse är en komplex och omfattande process som kräver eftertanke och reflektion. Därför har vi i Svenska kyrkan liksom många andra trossamfunden i Sverige valt att hanterar detta seriöst och noggrant utifrån gemensamma riktlinjer. Utifrån tillämpningen av dessa riktlinjer kan jag med eftertryck uppmana Migrationsverket att ta prästers och pastorers intyg om dop, undervisning och församlingsengagemang på allvar och stämma in i de krav som SKR formulerat i sitt upprop:

► Låt det nya rättsliga ställningstagandet när det gäller religion som asylskäl ta hänsyn till aktuell forskning. 

►Låt bedömningen av hotbilden mot konvertiten och hens skyddsskäl ta större plats i utredningarna.

►Låt bedömningen av trovärdighet i mindre utsträckning relatera till reflektioner vid övergången till en annan tro och ge större tyngd åt konvertiters handlingar och aktivitet vid den tidpunkt då beslutet fattas.

För detta ber jag och många med mig i dag.

Eva Nordung Byström, biskop i Härnösands stift

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons