Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bakom murarna: 78 procent av de som varit frihetsberövade återfaller i brott inom tre år

Artikel 4 av 25
Bakom murarna
Visa alla artiklar

Av alla som har avtjänat ett frihetsberövande straff återfaller 78 procent i brott inom tre år. Det ses av många som ett misslyckande.
– Den som har suttit inne en tid har varit drogfri lika länge. Det borde inte avslutas med att personen kommer ut till noll och ingenting, säger Wille Lindholm ordförande i Kris i Sundsvall.

Annons

Ordförande för Kris i Sundsvall, Wille Lindholm, till höger, tillsammans med medlemmarna Andres och Ulla utanför föreningens hus i Sundsvall.

En del efterlyser strängare straff, andra tror att vård är en bättre väg. Området är tämligen väl utrett men den sorgliga sanningen är att många som har skakat galler kommer att göra det igen. Nästan åtta av tio som suttit i fängelse eller har haft andra frihetsberövande påföljder begår nya brott inom tre år efter avslutat straff. Motsvarande siffra för samtliga rättsligt dömda är fyra av tio.

– Ändå minskar återfallen. Det är ingen stor minskning men den finns där, säger Charlotta Lindström på Brottsförebyggande rådet, vars senaste statistik presenterades under tisdagen.

Problemet är enligt många tomheten som möter den som muckar.

– De kan ha bränt allt, både vänner, familj och jobb och uppbackningen från samhället är ofta ganska svag, säger Bengt Persson, handledare på Slink in, kommunens dagverksamhet för socialt utsatta.

Brottslighet innebär stora kostnader, både på det mänskliga och det ekonomiska planet och forskning har påvisat faktorer som kan minska risken för återfall. Dit hör att ändra kriminellas attityder, nätverk och personlighetsmönster.

Det handlar också om att de ska kunna försörja sig genom arbete, vara fri från missbruk, ha egen bostad, utbildning och få tillgång till psykiatrisk vård.

Men trots uttryckliga önskemål från regeringen har inte insatserna ökat under senare år. Och förra året publicerade Riksrevisionen en granskningsrapport om den stora andelen återfall och hur samhällets resurser bör användas för att resultatet ska bli bättre.

– Samarbetet mellan socialförvaltningen, arbetsförmedlingen, frivården och Kris borde öka. Vid det första mötet med personer som nyss har blivit utsläppta borde alla vara samlade. Finns det en motivation hos individen i det läget går det inte att säga att han eller hon kan komma tillbaka om en månad, säger Wille Lindholm.

Wille Lindholm är ordförande för Kris i Sundsvall.

Och det som enligt forskningen inte anses fungera är just samverkan mellan inblandade aktörer och myndigheternas fördelning av ansvar och resurser.

– Det är det Kris jobbar för. De vi hämtar efter avslutat straff släpper vi inte. Vi ser till att de har någonstans att vara och vi har rum som vi kan hyra ut. Här i Sundsvall finns det två för kvinnor och fyra för män, förklarar Wille Lindholm.

I dagsläget är det fem personer som har sitt boende i föreningens hus på Västra vägen.

– De flesta av dem som har bott hos oss en längre tid har det gått väldigt bra för. Jag började här för åtta år sedan och sedan dess har tio tagit körkort. Jag vet ingen som har hoppat av. Fyra har blivit egna företagare och de andra är i utbildning eller har jobb. Alla har bostad. Hur länge de bor här varierar, en del stannar bara tre, fyra månader, en del har bott här längre.

Fotnot: Brå:s statistik grundar sig på personer som har fått någon form av frihetsberövande straff, som fängelse, intensivövervakning med elektronisk kontroll, skyddstillsyn med fängelse, sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård och som man följt mellan åren 2009-2015.

Serien "Bakom murarna":

Krönika: Häng med bakom murarna

78 procent av de som varit frihetsberövade återfaller i brott inom tre år

Tomas har tillbringat en tredjedel av livet på kåken och grips ständigt: "Inte lär de mig något när jag sitter en månad"

Han ger sin kriminella pappa en sista chans

Barn saknar sina föräldrar oavsett vad de har gjort

Han ansvarar för säkerheten på superfängelset

Dömd till tio års fängelse för mordförsök: "Mitt brott är grovt, det är därför jag hamnat här, det är helt rätt"

Sysselsättning ett måste på anstalten – Anette leder arbetet: "Man blir mamma, pappa och psykolog"

Ljustadalen – en anstalt för endast kvinnor: "Vi har några barn per år här"

Emma och Saga om vardagen på kvinnoanstalten: "Tungt att tänka på att jag sitter här och kostar pengar"

Tredje gången gillt för Daniel: "Jag har svikit min familj många gånger"

Kriminalvårdsinspektören: "Det finns alltid hopp"

Viktigt bryta isoleringen i häktet

Det saknas en gräns för häktningstider

Frivården: "Klienterna blir allt yngre"

Sanna tar upp kampen för sina barn

Sannas syster: "Det känns som om jag har fått henne tillbaka"

Nova –brottsoffret som dömdes

Karin följer med på rättegången som vittnesstöd

När våldet fortsätter inne på anstalten

Barn resonerar kring brottslighet: "Tjuvar tar fina grejer för att ha det härligt hemma"

3250 kronor för ett dygn på anstalt

Generaldirektören vill att frigivna får ett välkomnande

Alla artiklar i
Bakom murarna

Häng med bakom murarna

KRÖNIKA

Annons