Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Blodsockerreglering inte längre det viktigaste i behandlingen av diabetes – detta måste ut till primärvården

Patienter med typ 2 diabetes löper en fyra gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes. Hjärt-kärlsjukdom är för hälften av patienter med typ 2 diabetes den direkta dödsorsaken.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

En modern behandling av patienter med typ 2 diabetes bör därför utgå från den hjärt-kärlrisk patienten har och ta alla existerande riskfaktorer i beaktande, det vill säga behandling av blodfetter, blodtryck och blodsocker med målvärden enligt gällande internationella och nationella behandlingsriktlinjer. Just nu uppfylls inte dessa kriterier.

För Plus-kunder: Angelica tappade drömjobbet för att hon fick diabetes: "Lagen måste ändras"

Endast hälften av diabetespatienterna får en effektiv kolesterolsänkande behandling trots att man vet att åtminstone 85 procent behöver det. I en nyligen utförd europeisk studie av behandlingsmåluppfyllelse hade en tredjedel av svenska patienter med tidigare känd hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes alldeles för höga blodfetter, bortemot två tredjedelar ett blodtryck klart över det angivna målvärdet och knappt hälften ett väl reglerat blodsocker.

Ny kunskap och nya läkemedel kan ändra på detta; de senaste årens forskningsresultat är bland det viktigaste som hänt sedan minst 15 år vad avser behandling av typ 2 diabetes.

Resultaten från de två studierna, LEADER och EMPA-REG, som ligger bakom Socialstyrelsens nyligen uppdaterade riktlinjer, uppgraderar behandling av typ 2 diabetes från att i första hand gälla blodsockerreglering till att förebygga fortsatt insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Detta är ett paradigmskifte från tidigare behandlingsprinciper, som hade blodsockerreglering som ett huvudändamål.

Läs också: Sluta med dåliga läkemedel till diabetiker

Förhoppningsvis kommer de lokala läkemedelskommittéerna att snabbt ta till sig denna information och säkerställa att den når ut i patientledet. Samtidigt bör läkemedel som inte testats på samma noggranna sätt sorteras bort, exempelvis SU-preparaten. Dessa sänker visserligen blodsockret men i observationsbaserade undersökningar tycks de öka sannolikheten för dödsfall, hjärtinfarkt, fortskridande njursjukdom och kan leda till allvarliga, symtomgivande blodsockerfall när de används som tilläggsbehandling till metformin, det läkemedel som alltjämt utgör basen vid behandling av typ 2 diabetes.

Eftersom de flesta personer med typ 2 diabetes sköts inom primärvården måste de nya kunskaperna nå dit tillsammans med de resurser som behövs för att på bästa sätt ta hand om en av Sveriges största patientgrupper. De behandlingsalternativ som Socialstyrelsen nu rekommenderar ökar visserligen läkemedelskostnaderna men förbättrar patienternas välbefinnande och minskar på sikt det pris som måste betalas för allvarliga hjärt-kärlkomplikationer och en fortlöpande inskränkning av njurfunktionen.

Vi vill av detta skäl uppmana Sveriges kommuner och landsting, SKL, och de lokala läkemedelskommittéerna att agera utifrån nya möjligheter till bättre vård!

Mats Eriksson

Professor, Department of Endocrinology, Metabolism and diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset

Lars Rydén

Senior Professor, FoU – Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs också:

Personalen bryr sig mer om sina naglar och mobiler än patienterna

Sluta konkurrera och börja samarbeta – så ska vården utvecklas

Hur kan samåkning med andra sjuka vara patientsäkert?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel