Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barnboksförfattare med ständigt nya uppslag

/
  • Mårten Sandén är ledamot av både Svenska deckarakademin och Svenska Barnboksakademin. Han kom till Sundsvall och Knaust för att delta i utdelande av Årets deckarpriser.
  • Mårten Sandén.

Berättelser om mysterier och brott, berättelser som rör sig mellan världar, berättelser om vardagen - som också kan vara både intressant och vacker.
I 20 år har Mårten Sandén skrivit såväl deckare som andra böcker för barn. Han har många fler på lager, bara barnen fortsätter att läsa.

Annons

Han har skapat Petrinideckarna, de svenskamerikanska tvillingarna som löser mysterier och brott med sin kompis Lucy. Han har skapat Jannike Faltin, en värstingtjej med paranormala förmågor som bistår en specialavdelning inom polisen som löser fall som rör sig in och ut ur övernaturliga verklighetsplan. Han har skapat Mitzi, där berättelserna rör sig i vardagen men har en huvudperson som inte alltid tänker och känner som ett standardbarn.

Det är en del av vad Mårten Sandén hunnit med efter 20 år som barnboksförfattare, och med strax över 30 böcker i bagaget. Fler kommer förstås: den sextonde Petrinideckaren är på gång även om serien kanske lider mot sitt slut. En Mitzi-bok till kommer, liksom en bilderbok han skapat tillsammans med Per Gustavsson om en pojke som är rädd för hajar men hittar en liten i sitt badkar.

– Berättelserna kommer alltid; de är det minsta problemet. De växer fram, ofta från något väldigt obetydligt, och så planerar och utreder jag dem under flera år. Jag har mappar med uppslag som jag jobbar med, säger han.

Mårten Sandén är författaren som aldrig hade några författardrömmar som ung. Han började sitt yrkesliv som låtskrivare och det var musiken som hägrade för honom; han skriver fortfarande låtar även om det numera är bokinkomsterna han lever av.

Det var inte vuxendeckare som inspirerade Mårten Sandén att skriva deckare för barn, det var hens egen litterära diet från barndomen: Fem-böckerna, Kitty, Sivar Ahlruds tvillingdeckare. Mysterieböcker för barn är ju inget nytt.

– Jag har ingen relation till deckare för vuxna, förutom Agatha Christie. Gunnel Lindes böcker om Osynliga klubben är inte lika kända, men de var viktiga för mig. Där hade barnen ett vanligt barnliv också, med skola, föräldrar och grannar, säger han.

Aldrig har det skrivits så mycket bra litteratur för barn, och samtidigt kommer larmrapporter om att barn läser allt mindre.

– Som vanligt måste man gå till de vuxna. Om de bara läser snuttar kommer barnen att göra likadant. Jag ser en polarisering - det finns barn som läser lika mycket som förut och andra som inte alls läser. Men det är inte de barn man tror - de kommer från välmående hem, men från hem där inte litteratur och berättelser spelar någon roll.

– Och mobilerna spelar förstås in. De är farliga för vuxna också, för de gör det svårt att koncentrera sig.

Han hoppas på skolan, där läsning är självklar och bara en kvarts läsning varje morgon skulle göra underverk. Som psykologutbildad tar han också del av forskning som visar att människor som läser har lättare att sätta sig in i andras sätt att tänka och att acceptera att andra är annorlunda. Och när man läser aktiveras alla delar av hjärnan på ett sätt som inget annat sätt att ta in kunskaper kan mäta sig med. Bara i och med att vi läser på skärm försvinner 30 procent av effekten. Det finns ingen evolutionär förklaring till varför bokstav och papper tycks vara en sådan fullträff - kanske har vi bara råkat träffa mitt i prick i vad vi är utvecklade för att göra.

– Vi har tagit läsningen för given. Nu måste vi bestämma hur högt vi värderar den. Och den tycks vara ett effektivare sätt att sprida kunskap än något annat, säger Mårten Sandén.

Mer läsning

Annons