Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bohlin: Nya tiders hot kräver en ny sorts beredskap

Annons

Den tekniska utvecklingen och den digitalisering av samhället som sker i en allt snabbare takt för mycket bra med sig.

Nästan all världens vetande finns att tillgå på internet och du kan från din dator gratis delta i kurser vid några av världens toppuniversitet helt gratis. Nyheter och händelser förmedlas till läsare och tittare i realtid. Att sjukjournaler finns tillgängliga elektroniskt i stället för i papper som förvaras på ett enskilt sjukhus kan möjliggöra att felaktig behandling undviks. Allt färre går in på banken för att betala räkningar när det går att göra mycket smidigare på nätet. Den som bara ska godkänna sin deklaration kan till och med göra det med ett sms från mobilen. Det här är bara ett axplock av de lägst hängande frukterna.

Men där nya möjligheter är ena sidan av myntet är nya problem den andra. Inte minst när viktiga samhällstjänster och infrastruktur digitaliseras och blir uppkopplade.

Nyligen stod 47 elhybridbussar i Sundsvall stilla efter en uppdatering av programvaran som gått fel. Jag kan inte just någonting om bussar, det är mycket möjligt att den här typen av elhybridbussar egentligen är mer driftssäkra än äldre tiders analoga bussar. För naturligtvis råkade också äldre bussar ut för problem, men det var ändå sällsynt att 47 bussar gick sönder samtidigt med alla de följdverkningar som de får för kollektivtrafiken.

Riskerna för cyberspionage och –sabotage är också en risk som kommer med en ökad digitalisering. Att till exempel drift och övervakning av elnät och telefoni sker via internet är både smidigt och effektivt, men det gör också systemen sårbara för angrepp. Dels finns det fristående hackergrupper som agerar mer eller mindre självständigt, dels finns det tydliga belägg för att många stater – USA, Kina och Ryssland är två länder som ligger lång framme – satsar mycket på att ha människor med den här typen av kompetens anställda inom försvarsmakten.

Nu ska det förstås mycket till för att någon annan stat i fredstid skulle ha något att vinna på att sabotera det svenska elnätet eller störa telefonin, men i om säkerhetsläget skulle förändras bör vi nog räkna med att den typen av attacker kommer. Ett välkänt exempel i Sveriges närhet är när Estland utsattes för en attack efter flytten av en sovjetisk bronsstaty i Tallinn, något som ledde till stora protester både från den ryska minoriteten i Estland och från Ryssland. Bland annat drabbades parlament, flera banker och nyhetsförmedlare av attackerna.

Vad har det svenska samhället för beredskap för den typen av hot och attacker?

Eller vad har vi på individ- eller familjenivå för beredskap för händelser som helt plötsligt förändrar förutsättningarna? Låt säga att strömmen försvinner under en längre tid. Hur säkrar man tillgången till rent vatten? Har vi till mans ett förråd av batterier eller mat som klarar sig även om kyl och frys inte längre håller kylan? Beroende på var och hur man bor kan behoven av beredskap se olika ut, men det skadar inte att fundera igenom vilka riskerna är för det egna hushållet om något skulle hända.

På det hela taget är det uppenbart att nya tider för med sig nya hot. Då behöver samhället också en ny beredskap, på alla nivåer.