Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bostadsbristen måste ges prio ett

Annons

Redan före höstens flyktingström var bostadsbristen akut på många håll. Då Bosnienflyktingarna kom för strax över 20 år sen var det ekonomisk kris. I dag går ekonomin som tåget. Där har vi en fördel nu. Men det var lättare med bostäder då. I spåren av 90-talskrisen fanns på många platser ett bostadsöverskott. Att det inte byggdes speciellt mycket under decenniet efter krisåren bör därför inte förvåna någon. Att det byggts lite under det senaste decenniet beror däremot på borgerlig ideologi.

Under den akuta 90-talskrisen togs byggsubventionerna bort. De borgerliga hade ideologiska invändningar och sossarna hade inte råd när de skulle sanera statens ekonomi efter regeringen Bildt. Men åren före 2006 såg man behovet av nya bostäder och lite blygsammare investeringsstöd infördes. Med gott resultat om man får tro Boverket. Det var därför vi såg så många betongplattor kring årsskiftet 2007, då de borgerliga valde skattesänkningar i stället för investeringsstöd. Och bostadsbristen växte på allt fler håll.

I stället såldes hyresrätter ut till bostadsrätter. Stockholm pekas nu ut som den stad där bostadssegregationen växt mest i Europa på grund av detta. Studien som jag läser om i nättidningen Bofast, gäller åren 2001 till 2011. Till utförsäljningarna kan också läggas fördelningen av de subventioner som går till byggsektorn. I SvD visar arkitekten Jöran Lindvall att rotavdragen i dag motsvarar kostnaden för de räntesubventioner som förr ansågs för dyra. De subventionerna gav bostadsbyggande och hyror som folk kunde leva på.

I stället har vi alltså rotavdrag för de redan välbeställda och bostadstillägg och förturer som selektiva stöd. Men det ger inga nya bostäder. Slaget mot den generella välfärden slår mot bostadsbyggandet. Alternativet till generell bostadspolitik är det som kallas social housing, ett socialt bostadsbyggande för de mest behövande. Det vore precis som Lindvall skriver, ett stort nederlag för den svenska modellen om vi hamnar där.

Det är först med den nya regeringen vi återfått subventioner för bygget av mindre hyresrätter med hyror folk har råd med. Byggbranschen har alltså fått något när ROT-subventionerna minskats. Men det är uppenbart att det som hittills presenterats inte räcker. Den stora invandringsvågen skärper kraven på politik och regering och kommuner att få igång byggandet. Därför söker regeringen nu bred samsyn i frågan.

Förslag som läggs fram för diskussion är förenklat regelverk, kommunalt ansvar för bostadsbyggande i alla kommuner, ökad byggkapacitet i form av utbildningar och industrialiserad produktion och fler utländska byggbolag där personalen har svenska kollektivavtal. Statliga fastighetsbolag och banker ska användas, utöver investeringsstödet ska hyresgarantier ges som gör att fler vågar bygga, och en översyn görs av det som i skattelagstiftningen minskar rörligheten i dagens bostadsbestånd.

I Sundsvall syns det äntligen byggen lite överallt. Den trenden måste stärkas här och i hela landet om vi ska klara det här. Och det är bråttom.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel