Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lage har lärt känna grönskan på ängarna - hans upplevelser och insikter har blivit en bok

Med kamera och internet har Lage Bergström lärt känna vad han har omkring sig hemma i Åsmundshyttan. Nu vet han att grannarna heter myskbock, stenskvätta, skorpionslända och månlåsbräken. Av upptäcktsfärderna har det också blivit en bok.

Annons

Att ha namn på insekter, fåglar och växter han ser berikar livet.

– Det blir en annan upplevelse av att promenera omkring, säger Lage Bergström.

Missa inte Lages tips: Så blir du ett proffs med lien – det här ska du tänka på när du slår

Inger Wibergh och  Lage Bergström vårdar sina ängar hemma i Åsmundshyttan.

Han känner gården och dess marker, där livskamraten Inger Wibergh är uppväxt, väl efter att ha varit här sedan 1970-talet. Sedan flera decennier är den deras gemensamma hem.

Jordbruket är utarrenderat, men Lage Bergström fortsätter att vårda ängarna med lie, gräsröjare och räfsa. Ett tidskrävande arbete.

Läs även: Vill odlia tillsammans i bostadsområde: "För grannar närmare varandra"

Mellanbacken har slagits med lie eller betats i mer än två sekler. Här är marken mager och växterna låga.

Läs även: Ett stort soldäck med plats för vänner och skratt

De har med gemensamma krafter också utökat ängsmarken under åren. Bakom ladugården blommar nu ett hav av ängsklockor och på en del av gräsmattan vid huset vajar prästkragar, darrgräs, klöver och fibblor. Runt blommorna är luften full av surr och fladdrande vingar.

Ängsklockor i överdåd blommar nu på Lagårdsbacken där fåren gick förut.

Det var i slutet av 1990-talet som Lage Bergström började ta med sig kompaktkameran ut och fotografera det han såg.

– Inger plockade fram sitt herbarium från 1950-talet. Vi jämförde vad som finns nu och vad som fanns då.

Han ville också veta vad det var han hade omkring sig. Väl hemma igen kunde han med hjälp av internet och samtal med naturkunniga människor bit för bit lära sig vad djur och växter hette. Namnen blev sedan något att knyta de nya kunskaperna till.

Inger Wibergh berättar hur uppslukad han kunde bli och bli kvar ute länge, länge.

– Det är en förundran som har växt fram, säger Lage Bergström.

Fascinationen ledde så småningom fram till att han i höstas satte sig för att formulera sina upplevelser. Upptäcktsfärderna blev till en bok om mångfalden runt gården. Det finns mycket att se och höra runt omkring för den som stannar upp.

– Jag har rapporterat in mellan 1 000 och 1 200 arter till Artportalen.

Bara runt den tända lagårdslampan har runt 300 olika slags nattfjärilar samlats.

De har också lärt sig vad insekterna gillar. I trädgården finns därför ett rejält hallonland och flera rader solrosor är på väg upp. Inger Wibergh berättar att kryddväxter också är populära och bredvid agaven i landet frodas bland annat oregano.

Läs även: Kolla in den fantasifulla trädgården i Njurunda

Den som vill locka insekter till sin täppa ska tänka på att ha många olika växter, så att det alltid är några som blommar, från tidig vårtill sen höst tipsar Lage Bergström.

De har genom åren också kunnat se förändringar och resultat av sitt arbete i form av ökad artrikedom. Allt fler blommor sprider sig på ängsmarken. Den violettkantade guldvingen var nästan utrotad i Gästrikland, nu ser de fjärilen varje år. Rödlistad månlåsbräken, en ormbunke, är numera vanlig på gården.

Månlåsbräken har en egen facebookgrupp.

Ängsfakta:

Den 29 juni var den första dagen slåtter var tillåtet på allmänningarna enligt Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300-talet.

Slåtterängar ingår i miljömålen. I början av 1990-talet fanns cirka 2 000 hektar ängsmark i landet, i dag närmare 9 000. Miljöersättning och kunskap om ängens betydelse ligger bakom ökningen.

Källa: Länsstyrelsen och Jordbruksverket

En gräsgrön guldbagge har slagit sig ned på en prästkrage.

Mer läsning

Annons