Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Christer Nygren: Under ett smärre Nackstafjäll fanns pärlan

Snöberget påminde om en anfader till det omskrivna Nackstafjället.

Någonstans här under, hörde jag mig säga, bör det finnas en Peugeot 504.

Kollegan - en fotograf, som hade och förmodligen fortfarande har den beundransvärda förmågan att oftast se lösningar och inte problem - skrattade glatt:

Det handlar, bwana, bara om att skotta-skotta-skotta.

Han försökte låta som en käck infödingsguide cirka Joseph Conrads roman Heart of darkness.

Att det handlade om heart of whiteness var uppenbart.

Under hårdpackade lager av snö, cirka fyra-fem meter under där biltaket borde finnas, fanns möjligen det som skulle bli min första bil. En annan kollega, som tröttnat på den, hade med en filantropisk gest räckt mig tändningsnyckeln, och sagt:

Den står vid södra gaveln vid Tidningshuset i Härnösand, och den är din, alldeles gratis.

Tidningshuset lika med den plats där Dagbladet och Nya Norrland trycktes på den tiden, vill säga tidigt 1980-tal. Den generöse kollegan hade skaffat sig nya hjul och således tappat kärleken för de forna, och såg en lösning till att bli kvitt ansvaret för långtidsparkeringen. Entré Nygren, som nyligen tagit körkort och dittills enbart haft hyrbilar.

Fotografen med den ovan nämnda förmågan att oftast se lösningar och inte problem, hade erbjudit sig att hjälpa mig att överföra bilen till civiliserade trakter, alltså Sundsvall. Vi tog oss till H-sand i hans metallicblå Honda Accord. Även om det var vinter, och den aktuella kvällen både 20 grader minus och tätt snöfall, hade vi inbillat oss att det inte borde vara svårare än att dra loss 504:an medelst en bogserlina kopplad till Hondans dragkrok och ladda batteriet.

Först, visade det sig, skulle vi med arkeologisk envishet behöva gräva fram pärlan. Naturligtvis hade jag förberett mig med en Levi´s-jacka över en T-tröja. Kroppsvärmen antog sakta från reptilia till mänskliga gradtal i takt med spadtagen. För att göra en kort historia ännu kortare, lyckades vi efter heroiska gemensamma insatser exkavera ett bil-liknande föremål ur snömassorna. Genom pansaret av is som täckte lacken kunde vi ana något som påminde om en British (eller möjligen French) racing green Peugeot av påstådd modell. 

Det blev bogsering hem, förmodligen i strid med gällande trafikregler för E 4 och motorväg, där jag skrapade insidan av vindrutan på 504:an med kanten på fodralet till ett kassettband och höll lediga handen beredd att nypa till p-bromsen, om något oförutsett skulle inträffa.

Dagen därpå, upptinad, med laddat batteri, gick 504:an i gång, om än på bara tre av fyra tillgängliga cylindrar. 

Jag kunde titulera mig bilägare.

 Christer Nygren

christer.nygren@yahoo.se