Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Civilkurage bygger på medmänsklighet

Annons

I mitten av juli uppmärksammades i media hur en ung kvinna hade avstyrt ett gatuslagsmål. Kvinnan råkade passera när ett trettiotal huliganer drabbade samman i centrala Stockholm och såg hur en man fick ta emot flera sparkar.

Utan att tänka på sin egen säkerhet gick hon emellan, knuffade undan råskinnen och avbröt misshandeln. Videoklipp från händelsen visar en hjälteinsats. Kvinnan gjorde exakt vad vi önskar att någon skulle göra för oss, om vi själva låg på marken.

Huligan – eller bara på väg hem med bussen. Vem som helst kan utsättas för brott. Vittnen, som ser någon bli hotad eller slagen, har en moralisk skyldighet att ingripa. Men bedömningen måste ske från fall till fall. Ingen kan tvingas till att äventyra sin egen säkerhet.

Debatten om en civilkuragelag är en politisk följetong. Lagen skulle göra det straffbart för vittnen att förbli passiva när medmänniskor befinner sig i nöd – och diskuterades återigen i torsdagens Aktuellt.

Kristdemokraternas Caroline Szyber, ledamot i justitieutskottet, påpekade att lagstiftningen bör ta hänsyn till den individuella förmågan att ingripa. I övrigt såg hon inga problem med civilkuragelagen, utan menade att lagboken kan täppa till en normativ lucka i samhället.

Kristdemokraterna slåss för sin överlevnad. Szyber hoppas förmodligen att KD:s regeringskollegor ska gripa in och rädda partiet – men en civilkuragelag får inte reduceras till en kristdemokratisk livboj. Folkpartiet säger bestämt nej och regeringens utredare i frågan avråder.

Motståndet är dels faktabaserat, dels filosofiskt. Studier från länder med civilkuragelagar visar ingen relation mellan ingripanden och rättsuppfattning. Samhällskontrakt bärs upp av grundläggande

värderingar: vissa av värderingarna går att lagstifta fram, andra inte.

Medmänskigheten i ett samhälle, som behöver reducera medmänsklighet till en paragraf bland andra, har redan gått förlorad. Civilkuragelagen riskerar alltså bli ett bevis för moraliskt förfall – vilket gör Kristdemokraternas lagförslag kontraproduktivt.

Därutöver ska individers rädsla för att vittna mot till exempel huliganer tas på största allvar. Om rättsapparaten inte kan erbjuda ett fullgott vittnesskydd, är det orimligt att begära av medborgarna att de ska gripa in vid brott.

Diskussionen i sig är ändå välkommen. Kristdemokraternas envetna kamp för en civilkuragelag sätter individens moraliska ansvar på dagordningen. I bästa fall inspirerar Caroline Szyber till fler ingripanden vid rätt tillfällen – såväl vid misshandel som vid vanlig mobbing.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons