Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De tappra trotsade kylan

Snön knarrade under skidorna och istapparna växte sig långa i skägget. Men trots att kvicksilvret gömde sig i botten av termometern var det ett hundratal tappra skidåkare som i går samlades i skidspåren söder om Ovansjö för att göra upp i Njurunda Runt 2011.

– Det var lite gruvsamt, säger tvåan Thommy Larsson.

Annons

När loppet var till ända stod det klart att Jenny Kling, Selånger SOK, vunnit damernas lopp, medan Larsson slutade på andra plats.

– Jag är väl för långsam, skrattar Larsson.

Synd på en andra plats, men kanske ändå inte lika snopet som i fjol då Larsson var bara sekunden efter ettan. I går hann det bli två och en halv timmar i spåret för Stockviksåkaren innan han kom in i mål, dryga tio sekunder efter vinnaren Jakob Börjesson från Lima. Larsson ledde länge loppet, men blev frånåkt i andra rundan på den 22 kilometer långa banan.

– Jag gick ifrån i början. Det var inte planen och meningen, utan mer att de andra släppte. Men sedan kom de andra ikapp två gånger om.

Andra rundan drog Larsson och Börjesson växelvis, men alla försök som hemmaåkaren gjorde att rycka ifrån gick om intet.

– Och med fem kilometer kvar gjorde han ett ryck. Jag hängde skapligt med, men hade ändå inte riktigt kontakt.

Det var annars tungt i spåren – riktigt tungt.

– Det var ett otroligt kärvt före, riktigt finkornigt knarrsnö. Men åkningen kändes faktiskt riktigt bra, framför allt i uppförsbackarna kände jag mig grym.

Sedan fyra år är Njurunda runt seedningsgrundande för Vasaloppet, vilket också är nästa mål för Stockviksåkaren. Fast någon vinst var i egentlig mening inte nödvändig för Larsson – som redan är kvalificerad för elitgruppen tack vare att han i fjol slutade på 150:e plats i Vasaloppet.

– Så det spelade egentligen ingen roll. Men det är bra att få en ordentlig genomkörning och härda kroppen, säger Larsson.

Härda kroppen var just det skidåkarna fick göra i går – tack vare vädret.

– Vi hade räknat med en 200-250 startande. Men nu när vädret blev så här var det många som inte kom till start. Vad gör man själv när man vaknar och det är 30 grader kallt? Man ger sig inte gärna ut och åker skidor, säger tävlingschefen Joakim Hallman, Njurunda skidklubb.

När starten väl gick hade kvicksilvret krupit upp till 20-strecket, men varmare än så skulle det knappast bli under lördagen. Trots den stränga kylan var det ändå drygt 100 skidåkare som trotsade termometern och gav sig ut i spåren.

– Det var lite varmare ute på spåret när man kom upp på höjden vid myren, säger Larsson.

Och förutom kylan var det ett strålande vinterväder som skidåkarna bjöds på, med ljusblå himmel och solsken som stack in mellan de lågväxta träden. Tystnaden i spåret bröts bara av det gnetande ljudet av stavar i snön och andetagen från skidåkarna som passerade med en mantel av svettig frost över axlarna. Då och då singlade några enstaka snöflingor ner från träden över spåren – en markant skillnad mot fjolårets lopp.

– Då var det minus 25 och snöstorm. Jag såg inte snöspåren tre meter framför mig, säger Lisa Skoglund, Hudiksvalls IF.

Även för henne blev det en duell in på målsnöret, då klubblösa Madeleine Holmgren gärna ville vara med och fajtas. Men efter den sista kullen upp mot målfållan fick Holmgren erkänna sig besegrad i motionsklassen, 22 kilometer. Just 22 kilometer blev också facit för ovanligt många åkare – trots att de varit anmälda till långa loppet.

– Det var många som bröt efter första varvet. Men med tanke på kylan är det förståligt, säger tävlingschefen Hallman, som ändå gladdes åt att tävlingen kunde genomföras.

– Vi har fått tre, fyra gånger fler startande sedan loppet blev seedinggrundande. Och det är en viktig inkomstkälla för klubben.