Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De vill resa staty över Frida Stéenhoff

Hon var en av feminismens föregångare i Sverige. Därför bör en staty resas i Sundsvall över Frida Stéenhoff, menar föreningen Qvinnouniversitetet.

Vänersborg har sin Fridastaty - av Birger Sjöbergs sångmö. När Qvinnouniversitetet Sundsvall/Timrå nu lämnar ett förslag till Sundsvalls kommuns kultur- och fritidsnämnd är det en Frida med mer allvarsamma förtecken som man vill hedra.

Frida Stéenhoff verkade i Sundsvall under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet; en borgarkvinna, debattör och författare som arbetade för att stärka kvinnors och barns rättigheter. Hon räknas som en av grundarna till den moderna feminismen i Sverige. "Hennes framtidsvisioner var livsbejakande när hon propagerade för fri kärlek, jämställda äktenskap, kvinnlig rösträtt, barnpension (=barnbidrag), moderskapspeng, barnbegränsning samt mot den sexuella dubbelmoralen och prostitutionen", skriver Qvinnouniversitetet.

Läs mer om Frida Stéenhoff: Här huserade en Sundsvallsrebell

Enligt Qvinnouniversitetet har hon uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, både nationellt och lokalt i Sundsvall. Det har skrivits böcker och teater om henne, och getts utställningar, uppläsningar, dramatiserade stadsvandringar och kurser.

Läs mer: Nu är tiden mogen för Frida

Och hon är givetvis en central gestalt i Sundsvalls Kvinnokarta, en skrift som uppmärksammar historiska kvinnor i Sundsvall och markerar platser som påminner om dem. Det var i arbetsgruppen för kvinnokartan som tanken på en staty först väcktes.

"En skulptur av henne är både ett minnesmärke över hennes gärning och en visuell uppmaning om att fortsätta utveckla feminismen", skriver Qvinnouniversitetet. 

Det föreslår att statyn placeras utanför Sundsvalls Teater, och att hon avbildas vänd mot teatern och gärna med Debattskriften "Feminismens moral" från 1903 i handen. "Denna del av Esplanaden är med de omgivande byggnaderna från sekelskiftet en intim och genuin sekelskiftesmiljö som ser ut som på Stéenhoffs tid i Sundsvall", skriver man.

– Jag vet inte vilken kvinna vi hellre borde resa en staty över. Hon var en intellektuell kvinna men hade förankring i breda folklager. En staty enligt förslaget behöver inte alls vara dyr och skulle också liva upp en del av Esplanaden där inget annat än planerat, säger Barbro Björk från Ovinnouniversitetet.