Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Alla unga ska ha chans till en så god hälsa som möjligt – vården kan inte ta hela ansvaret

Annons

Alla människor har inte samma möjligheter till en god hälsa. Stress, depression, fetma, och i förlängningen många fall av hjärtsjukdom och cancer är eller kan vara exempel på när livet inte är i balans. Vi ser hur hälsoskillnader uppkommer tidigt i åldrarna.

Västernorrland har stora utmaningar både genom att toppa statistiken bland överviktiga fyraåringar och en av landets längsta köer till BUP. Majoriteten i regionen L, S och M tar därför krafttag för att tillsammans med länets kommuner möta folkhälsoutmaningen för en bättre hälsa för länets barn och unga.

Alla ska kunna ha en så god hälsa som möjligt och vården kan inte ta hela ansvaret. Det handlar om arbetsliv, samhällsbyggnad och inte minst individen själv. En av vårdens viktigaste uppgifter är att sprida kunskap och ge verktyg. Vi vill lyfta tre viktiga områden.

Jämlik hälsa. Att förebygga är viktigast för att utjämna hälsoklyftor. Tidig upptäckt av hälsoproblem och råd om levnadsvanor, som fysisk aktivitet på recept, hjälp med riskkonsumtion av alkohol, eller rökavvänjning kräver tillgänglighet och kontinuitet på din vårdcentral. Därför måste vi bygga ut primärvården med de resurser som krävs för distriktssköterskor, dietister och inte minst att alla ska kunna välja sin egen fasta husläkare. Primärvården kräver nationella satsningar, det är inget t ex Västernorrland klarar på egen hand. Tack vare Liberalerna kommer nu sådana satsningar genom januariavtalet.

Barns hälsa. Hälsoklyftor grundläggs ibland i barndomen. Övervikt, fetma och passiv rökning drabbar mycket ojämlikt.För vissa barn är första skoldagen efter lov och helger en möjlighet att äntligen få äta sig mätta på lagad mat. Samtidigt kan vi med tidiga insatser hjälpa många barn till ett långsiktigt hälsosammare liv. Familjen är en nyckel när man arbetar med metoder som rådgivning och hembesök - och som en bonus kan hela familjen få en bättre hälsa med matvanor eller rökavvänjning. Skolan är den andra huvudnyckeln. Bra elevhälsa, idrotts- och hälsoundervisning, skolmat och möjligheter och uppmuntran till rörelse varje dag borde vara självklart i varje skola. För unga i en digital vardag är digitala hjälpmedel ett sätt för vård och skola att finnas där barnen finns.

Psykisk hälsa. För många är det inte kroppen utan själen som gör ont. Återigen har primärvården en viktig uppgift för tidig upptäckt – utbyggnaden måste också innebära fler psykologer på vårdcentralerna. Likaså måste barn- och ungdomsmottagningar och elevhälsa ha möjligheten att hjälpa. Barn kan själva lära sig se tecken på psykisk ohälsa hos sig själva och andra. Och för oss vuxna mitt i livet är det viktigt att arbetsgivare, familj och vi själva sätter stopp i tid.

All ohälsa går inte att förebygga. Mot svåra sjukdomar hjälper inga hälsoråd. Men mycket kan undvikas och annat kan bli enklare att lindra och bota, om hälsan får vara med från början. Sjukvården och sjukvårdspolitiken kan hjälpa till - men framför allt måste vi hjälpa oss själva och varandra.

Ingeborg Wiksten (L), regionråd Västernorrland

Anna Starbrink (L), regionråd Stockholm, sjukvårdspolitisk talesperson

Lina Nordquist (L), riksdagsledamot, socialpolitisk talesperson

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel