Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Bantningen av hälsocentraler – ett stort svek mot glesbygden

Artikel 6 av 25
Bantningen av hälsocentralerna
Visa alla artiklar

Annons

Nu har vi verkligen fått erfara att så kallade "satsningar på primärvård" i ett slag kan övergå i sin motsats.

180 miljoner till primärvården blev de stora neddragningar som nu planeras i hela regionen: Nacksta hälsocentral bort. Stöde hälsocentral, en under många år välfungerande verksamhet UTAN stafettpersonal ska omvandlas till filial, liksom Lidens hälsocentral.

Ångermanlands glesbygdsbefolkning går inte heller fri från att drabbas: Hälsocentralerna i Junsele och Ramsele blir filialer och befintliga filialer i Trehörningsjö och Långviksmon läggs ner.

Ärade befolkning som råkar ut för politikernas "spariver", känner ni er på något sätt lurade? Visste ni vad som väntade när ni gick till valurnorna för ett år sen? Har någon frågat er om hur ni tycker vården fungerar i nuläget? Vad väntar er om förslagen går igenom när politikerna tagit beslut den 15/10? Vart ska ni vända er och vad kan ni förvänta er för vård?

I Nacksta slog i alla fall nyheten ned som en bomb. Det har vi fått klart för oss när vi utanför Ica samlat namn mot hälsocentralens nedläggning. Väldigt många har ingen lokaltidning och tar inte del av andra lokala medias nyheter. Framför allt var man oförstående. Hur kan man lägga ner en hälsocentral som ligger centralt i området, har cirka 3 700 listade personer och trots läkarbrist (stafettläkare) ändå fungerar för sina vårdtagare? Inte minst tack vare hängiven och synnerligen erfaren övrig personal: sjuk- och distriktssköterskor och undersköterska.

Enligt uppgift ska Nackstas patienter hänvisas till Hälsocentralen Centrum. Är man beredd på det där? Har man personal tillräckligt? Hur många kommer istället att söka sig till akuten?

En nedläggning är en usel lösning inte minst för alla äldre på Kristinelunds äldreboende och alla övriga seniorer i eget boende, varav många i samma hus som hälsocentralen, som har "toffelavstånd" dit.

I Nacksta finns också många flerbarnsfamiljer med ursprung i andra länder och utan tillgång till bil. Visst, det går bussar, men med små barn är det inte alltid lätt att passa tider, som alla vet.

Höginkomsttagare är inte många i flerfamiljshusen i Nacksta. Ekonomiska och sociala svårigheter och psykisk ohälsa är klassbundet.

Primärvården kommer i allt högre utsträckning att få ansvar även för psykiska besvär, inte enbart på grund av psykiatrins långa köer utan som ett utvidgat uppdrag inom primärvården.

Var finns planeringen för framtiden? För glesbygden som alltmer utarmas och för klimatet? Alla beslut som tas nu och i framtiden måste ju också beakta hur klimatet påverkas, till exempel genom höjda koldioxidutsläpp till följd av ökade transporter, när patienter får längre till vård.

Ytterligare ett argument för att inte utarma vårdutbudet i Nacksta: Katrinehills utbyggnad med flera tusen invånare. Vart ska de ta vägen?

Är politikernas dröm att en privat vårdgivare ska ta över? Kratta manegen för vård med vinstintresse?

Verka för ett förbud mot bemanningsföretag inom vård och omsorg nationellt så sparas nära en halv miljard för regionen.

Berit Karlsson, Agneta Lindström, Jakob Lejon, Nackstabor, Eva Rudström, pensionerad distriktssköterska vid Nacksta hälsocentral

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel