Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Debattförfattarna borde vara oroliga för betygssättningen i Timrå

Skolchefen i Timrå Ann-Christin Isaksson och ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Lisbeth Eklund skriver i en debattartikel i ST 18/1 att de skulle vara oroliga för glädjebetyg om "…det under flera år skulle synas ett mönster av stora skillnader mellan slutbetyg och resultat på nationella proven…". Då vore det "självklart problematiskt och oroväckande".

Det är väl precis det här man ser om man tittar på Skolverkets statistik över relationen mellan slutbetyg och betyg på nationella prov (NP) både på grundskolenivå och gymnasienivå. Alltså borde debattförfattarna vara oroliga för betygssättningen i Timrå.

Så verkar dock inte vara fallet. De väljer i stället att resonera kring NP:s betydelse för slutbetyget, vilket kan tyckas vara lite djärvt, eftersom väl ingen av dem har någon erfarenhet av betygssättning i praktiken? De glider dessutom elegant förbi Skolverkets skrivningar i betygsfrågan om att särskild hänsyn ska tas till resultat på NP och att betyg sätts på de kunskaper eleven har vid betygssättningen vid kursens slut.

Vidare så hävdar de att såväl slutbetyg som resultat på NP har ökat från läsåret 14/15 till 18/19 och de hävdar även att matematikresultaten förbättrats på NP.

I Skolverkets statistik ser vi att andelen elever med godkänt betyg läsåret 13/14 i Ma var 78,5 procent och läsåret 18/19 var det 77,4 procent. Andelen elever med godkända betyg för läsåren däremellan var 69,9, 86,5 och 70,3 procent.

Personal som arbetar i skolan vet att den här typen av variation inte är ovanlig, vissa årgångar har bättre resultat och vissa har sämre. Det blir nog däremot svårt att hitta några andra än artikelförfattarna som tolkar det som en förbättring.

Fundersam blir man när man ser att andelen elever som skrev NP i Ma stadigt sjunkit från 89,2 till 75,6 procent under samma period. Var fjärde elev på högstadiet gör alltså inte NP i Ma! De blir utan det "viktiga stöd för en likvärdig och rättvis bedömning" som artikelförfattarna säger sig värna.

Hur blev det så här?

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel