Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Ett underbetyg med många hemlösa i Sundsvall – så kan vi hjälpa de mest utsatta

Sundsvall hade enligt den senaste kartläggningen från Socialstyrelsen en hög andel hemlösa per invånare. Kartläggningen görs vart sjätte år och den senaste är ingen munter läsning. Sundsvalls kommun har drygt 67 hemlösa per 10 000 invånare, vilket var landets 11:e högsta siffra. Det är ett grovt underbetyg.

Moderaterna är tydliga i vår vision: vi kommer alltid att arbeta för att motverka hemlöshet och hunger, där det mest akuta självklart handlar om inblandade barn. För att få bukt på denna problematik krävs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.

Problematiken med hemlöshet är många och så även anledningarna. Andelen utan missbruk, psykisk ohälsa eller andra sociala problem ökar nationellt enligt statistiken. I Sundsvall råder enligt Boverkets årliga enkätundersökning brist på bostäder. Det är en uppenbar signal att fler behöver byggas. Detta görs genom att förenkla byggprocessen, tillämpa flexibilitet i detaljplanerna och lägga ytterligare resurser på att ta fram byggbar mark. Samtidigt behövs satsningar på effektiva modeller utöver boendetrappan i samverkan med externa aktörer, som ger verkliga resultat för de som står längst från bostadsmarknaden. Även ökade resurser till uppsökande arbete behövs.

Att ge förutsättningar för fler ideella krafter är viktigt. I Sundsvalls Tidning den 31/1 kunde vi läsa om hungriga behövande som går igenom containrar bakom livsmedelsaffärer för att hitta något att äta. Förutom den uppenbara hälsorisken av att riskera att äta långt utgången mat, så finns andra risker då inte bara mat slängs där, utan även glas och trasiga förpackningar.

I andra kommuner finns väletablerade och centrala matsvinnssystem som drivs av ideella eldsjälar i samarbete med ideella organisationer, det offentliga och företag. Ett exempel är, som nämns i artikeln, matakuten i Gävle. Matakutens arbetssätt bygger på ett tätt samarbete med matbutiker, lokala restauranger och caféer som övertar överskottet av mat som av olika anledningar inte längre är säljbara. Det kan röra sig om varor med kortare bäst-före-datum, förpacknings- eller transportskador och allmänna överskott i förhållande till efterfrågan. Enligt föreningen själva delar de ut cirka 200 ton mat till behövande och samarbetar med allt ifrån Svenska kyrkan och kommunala bolag till små lokala affärsverksamheter och börsnoterade storbolag.

Vi tror att i Sundsvall, med ett brett näringsliv och ett aktivt föreningsliv, finns förutsättningarna för en liknande verksamhet. Vi vet att lokala handlare runtom vår kommun tar detta ansvar på egen hand, men en central samverkan skulle ytterligare förbättra arbetet. Detta är förutom en fantastisk samhällsgärning även en stor miljögärning, då matsvinnet avsevärt minskar.

Att sociala situationer försvåras i denna utsträckning är helt oacceptabelt. Här är vi beredda att kavla upp ärmarna och agera. Med riktade satsningar, aktivt arbete och en förbättrad kommunal ekonomi kommer Sundsvall ha råd att hjälpa de allra mest utsatta.

Oskar Brusell (M), ledamot i individ- och arbetsmarknadsnämnden

Thomas Burman (M), ledamot i individ- och arbetsmarknadsnämnden

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel