Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Fler bostäder, färre kontor och nytänkande om p-platser gynnar handeln och skapar liv i Stenstan

Annons

Att utveckla Stenstan är en fråga som inte minst engagerar då centrumhandeln har det tufft.

När butikslokaler gapar tomma ger lokala profiler, som till exempel Stig Svedberg och Kjell Lönnå, oss idéer som en belysning här och en soffa och lite blommor där. Ett annat exempel var då Stefan Falk grävde i Kjell Undéns förslagslåda och fick fram en isrink till Stora torget.

Men alla såna förslag är på detaljnivå och av kosmetisk natur. Vi måste lyfta blicken över horisonten för att få till genomgripande och varaktig förändring.

Tre områden inom stadsplanerandet måste bli bättre:

1. Nybyggande av bostäder i de centrala delarna och dess absoluta närhet.

2. Avkontorisering i den centrala bebyggelsen.

3. Nytänkande kring parkeringsmöjligheterna.

Till i början av 70-talet hade vi många bostäder på Norrmalm och på åns södra sida fanns ytterligare tre hus i raden av före detta kolonialvarumagasin. Området blev ytor för bilparkering respektive bussterminal och marken stod öde stora delar av dygnet.

När det i viss mån byggdes på sent 1980-tal hyste jag förhoppning om bostäder, men man hade den dåliga smaken att bygga kontor och p-hus. Resultatet än idag: området mellan ån och Tivolivägen har fem kontorshus, två p-hus, en stor parkering (SCA) men enbart tre bostadshus.

Norrmalm som predestinerat för bilplatser eller kontor är riktigt usel stadsplanering som verkar sitta i väggarna. Nya hotellet är dock lovvärt då det bidrar till ett levande centrum efter kl. 18.00 då kontoren har stängt.

Fler boenden centralt ger naturligt liv och rörelse även kvällstid och ett intryck av framåtanda, minskade risker för busliv och dylikt. Det bärande argumentet är ändå gynnandet av cityhandeln. Undersökningar av konsumtionsmönster visar att kvantiteten handel i stadsbebyggelse står i paritet med antalet närboende. Detta beror på att boende är mer lojala mot sina närliggande butiker. Och man kan lätt förstå att de som bor i ytterstadsdelar eller förorter lika bra kan utföra sina inköp i ett köpcentrum eller på nätet.

Mer folk centralt möjliggör kvällsöppen service. Numera finner få småbutiker och kaféer lönsamhet efter kl. 19.00.

Ytterligare liv åt innerstan ger ett förbud mot nya kontor. I kvarter utan butiker men där administration dominerar blir det tomt och dystert efter stängning. Idkare av administration med liten eller ingen kundkontakt kan fundera över behovet av ett centralt läge. Utanför centrum kan vara fullgott alternativ med bättre parkeringsmöjligheter och lägre lokalkostnader.

Att kontor blir bostäder ger även det mer stadsliv och fler potentiella kunder till butiksnäringen.

Parkeringssituationen i stan måste ses över. Obebyggda ytor och delar av kvarter finns (inte minst vid järnvägsgatorna) för att smakfullt utforma p-hus (likt gamla stenstadshus) som smälter in i närmiljön och gagnar besökare och boende.

För övrigt borde gamla E4-sträckan grävts ned och tillsammans med nedsänkta p-platser vid Strandgatan ha däckats över för ett trafikfritt område mot fjärden.

Daniel Jacobson

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel