Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Folkbildningen är viktig för Sverige – rädda folkhögskolan från SD

Allt sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen har partiet haft ett horn i sidan till folkbildningen, det vill säga studieförbunden och folkhögskolan, med förslag om kraftiga nedskärningar.

Har man inte lyckats med det på riksnivå har det gått bättre lokalt, främst då i kommuner i Skåne, bland andra Sölvesborg och Trelleborg.

Över 1,2 miljoner svenskar tar årligen del av studiecirklar och folkhögskolestudier. Folkbildningen, som är ”fri och frivillig” är en viktig kugge i den svenska modellen, något att vara stolt över. Men det verkar SD inte vara – tvärtom.

2019 karaktäriserar SD folkhögskolans kurser som ”samhällssplittrande, mångkulturaktivistiska och präglade av extremism”.

I partiets senaste budgetmotion föreslås en minskning av det generella stödet till folkbildning med 905 miljoner för 2021, 940 miljoner för 2022 och 788 miljoner för 2023. Tala om radikala förändringar!

Till det kommer att Tobias Andersson, riksdagsledamot och även ordförande i Ungsvenskarna SDU, lagt en motion (2020/21:3122) om folkhögskolan med förslag att

a) CSN-stöd till studerande på folkhögskola inte ska utgå och

b) konsekvenserna av en nedläggning av folkhögskolan som utbildningsform ska utredas.

Man häpnar över motiveringen till hans förslag. Någon faktakontroll av texten verkar inte ha skett, motionen tycks ha tillkommit på en fikarast med SD-kompisar.

Andersson skriver: ”Folkhögskolorna är i stort ett forntida arv från en tid när Socialdemokratin, genom sin täckmantel under benämningen folkrörelsen, etablerade strukturer i samhället som kvarstår än idag.”

Helt fel! De första folkhögskolorna, som hämtade inspiration från Danmark, startade 1868 i södra Sverige, de var Hvilans folkhögskola, Önnestads folkhögskola och Lunnevads folkhögskola. Norrlands första folkhögskola blev Ålsta folkhögskola som etablerades 1873.

Brunnsviks folkhögskola, den första skolan med stark anknytning till arbetarrörelsen, startade först 1906. Folkhögskolorna låg på landsbygden och kom till för att ge ”böndernas barn” en chans till högre utbildning.

Motionären påstår också att ” folkhögskolan under slutet av 1900-talet förlorat sin livskraft”. Naturligtvis finns inget belägg för det! Idag finns 156 folkhögskolor och av dessa drivs 42 av kommuner och regioner, de övriga 114 av idéburna organisationer och folkrörelser.

Allt fler kurser har startats de senaste åren, många folkhögskolor har också kursverksamhet i städer, i Västernorrland i Sundsvall, och Sollefteå. Uppgiften i motionen att folkhögskolan kostar fyra miljarder är också felaktig. Statsbidraget är 2,3 miljarder.

Vidare i motionen:

”Dagens modell grundar sig i tanken om elevinflytande …”. Javisst, så är det! Och det är folkhögskolan stolt över. Ofta har man varit en föregångare vad gäller elevinflytande med kursråd, elevparlament och att studeranden fått en plats i skolans styrelse. Vad är skrämmande med det, SD?

Det hävdas också att folkhögskolan har ”kurser där individen varken får en legitimation eller diplomering, utan endast ett omdöme”.

Det riktiga är att studeranden alltid får ett intyg eller diplom på korta kurser och ett omdöme + eventuella behörigheter på allmän linje. Det kan sedan användas för att söka till universitet, högskolestudier och annan högre utbildning. För många har folkhögskolan blivit en andra chans att fullfölja avbrutna gymnasiestudier eller att förverkliga drömmar att studera konst, musik, teater, film eller journalistik.

Idag erbjuds även studiemotiverande kurser, etableringskurser och yrkeskurser i samarbete med arbetsförmedlingen.

Kenneth Westin (S), ordförande i före detta styrelsen för Ålsta folkhögskola, Fränsta, brukade ofta avsluta sina diskussioner om folkhögskolan med följande ord: ”Folkhögskolan ska inte avvecklas, den ska utvecklas.”

Det tycker också jag!!

Lars Edlund, folkbildare, lärare på folkhögskola och rektor för Ålsta folkhögskola 1989-2007

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel